Framåt tillsammans

Börsmeddelande 20.2.2018Stark tillväxt inom exportfinansiering – exportföretagens kommande leveranser över hälften av ansvarsstockenKommentarer från verkställande direktör Pauli Heikkilä:”I viktiga exportbranscher, särskilt inom varvs-, datakommunikations- samt energi- och skogsindustrin, är utsikterna bra. Av ansvarsstocken på 22,2 miljarder euro inom exportgarantier och specialborgen för stora företag utgörs cirka 9,0 miljarder euro av lyfta garantier och krediter. Över hälften av ansvarsstocken är offerter eller avtal som hänför sig till exportföretagens kommande leveranser. En efterfrågan som sträcker sig så långt fram i framtiden har inte tidigare setts inom Finnvera.Finnveras exportgarantiverksamhet har varit självbärande under hela sin historia och resultatet av vår verksamhet har alltid varit positiv, och därför har exportgarantiverksamheten samlat bufferttillgångar på sammanlagt cirka 1,4 miljarder euro för att täcka eventuella kommande förluster. Räkenskapsperiodens resultat för 2017, 107 miljoner euro, var positiv, i enlighet med våra målsättningar. Resultatet stärker våra möjligheter att täcka nuvarande och kommande ansvar. Vi utvecklar kontinuerligt vår riskhantering och satsar starkt på återförsäkring och andra risköverföringsmetoder.Även i Finland piggnade den ekonomiska aktiviteten och investeringarna till, även om detta inte direkt syntes som en tillväxt i Finnveras SMF- och midcap-finansiering. Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) ersätter eller kompletterar för sin del vårt finansieringserbjudande, och finländska företag har funnit Efsi-finansieringen. Detta är ett bra bevis på att företagens finansieringsmöjligheter blir mångsidigare.I enlighet med vår strategi riktar vi vår finansiering kraftfullt mot förändringssituationer i företag, dvs. start, tillväxt och internationalisering samt ägarbyten. För närvarande riktas redan 80 procent av vår finansiering mot våra prioriterade områden. Den viktigaste indikatorn för hur vi lyckats är genomslagskraft. Den gemensamma nämnaren i genomslagskraft är att företag växer och internationaliseras på ett sätt som inte hade varit möjligt utan Finnvera.”Finnverakoncernen, affärsverksamhet och resultatutveckling, år 2017 (vs. 2016) Beviljade lån och borgen: 782 mn euro (845 mn euro), förändring -7 % Beviljade exportgarantier och specialborgen: 7 693 mn euro1 (4 438), förändring 73 % Beviljade exportkrediter: 6 555 mn euro1 (760), förändring 763 % Ansvarsstock, lån och borgen för SMF- och midcap-företag: 2 129 mn euro (2 232), förändring -5 % Ansvarsstock, exportgarantier och specialborgen, inkl. SMF- och midcap-exportgarantier: 22 562 mn euro (18 426), förändring 22 %varav lyfta ansvar 9 136 mn euro (9 659), förändring -5 % Ansvarsttock, exportkrediter: 4 758 mn euro2 (4 782), förändring -1 % Räntebidrag och provisionsintäkter och -kostnader (netto): 174 mn euro (194), förändring -11 % Nedskrivningar av fordringar, borgens- och garantiförluster, inkl. statens kreditförlustersättning: 19 mn euro (66), förändring -72 % Finnverakoncernens resultat: 107 mn euro (70), förändring 52 % Eget kapital 1 314 mn euro (1 207), förändring 9 % Balansomslutning: 10 337 mn euro (9 498), förändring 9 % 1    Enskilda stora offerter inom fartygs- och telebranschen bidrog till den betydande ökningen inom beviljad finansiering.2    Finlands Exportkredit Ab:s kreditrisk gällande exportkrediter täcks av moderbolaget Finnvera Abp:s exportgaranti.Finnverakoncernen, år 2017 (vs. 2016) Kumulativt självbärande har realiserats i enlighet med målen,Finnveras verksamhet har varit självbärande under bolagets närmare 20 verksamhetsår Avkastning på eget kapital, ROE1–12/20178,5 % (6,0 %) Avkastning på totalt kapital, ROA1–12/20171,1 % (0,8 %) Fond för inhemsk verksamhet31.12.2017214 M€ (155) Fond för exportgaranti- och specialborgensverksamhet 688 M€ och SGF3 673 M€ 31.12.20171 361 M€ (1 334) Soliditet31.12.201712,7 % (12,7 %) Kapitaltäckning, Tier 1, inhemsk verksamhet 31.12.201725,3 % (22,4 %) Förhållandet kostnader-intäkter1–12/201727,2 % (27,0 %) Antal anställda31.12.2017375 (381) 3) SGF=StatsgarantifondenFinnverakoncernens resultat för H2/2017 var 50 miljoner euro (77) och koncernens helårsresultat var 107 miljoner euro (70). Resultatet förbättrades med 36 miljoner euro, dvs. 52 procent, från året innan. Resultatförbättringen påverkades av 53 miljoner euro, 56 procent, mindre nedskrivningar av fordringar och borgens- och garantiförluster hos moderbolaget Finnvera Abp. Finnverakoncernen Resultatutveckling H2/2017 Mn euro H1/2017 Mn euro Förändring % H2/2016 Mn euro 2017 Mn euro 2016 Mn euro Förändring Mn euro Förändring % Räntebidrag 23 23 -2 % 24 46 50 -4 -8 % Provisionsintäkter och -kostnader (netto) 61 66 -8 % 77 127 144 -17 -12 % Vinster och förluster för finansiella instrumenter som redovisats till verkligt värde via resultaträkningen. -2 3 -177 % -10 1 -20 20 103 % Administrationskostnader -21 -22 -4 % -22 -43 -44 -1 -2 %  - varav personalkostnader -14 -15 -3 % -15 -29 -30 -1 -4 % Nedskrivningar på fordringar samt borgens- och garantiförluster -22 -20 9 % -13 -41 -94 -53 -56 % Kreditförlustersättning från staten 12 11 6 % 13 23 28 -5 -19 % Rörelsevinst 49 60 -18 % 77 109 69 39 57 % Räkenskapsperiodens resultat 50 57 -13 % 77 107 70 36 52 % FinansieringsutsikterUtsikterna för Finlands ekonomi för 2018 är goda. Enligt Finlands Banks prognos kommer bruttonationalprodukten att växa med 2,5 procent i år. Efterfrågan på finansiering väntas ligga kvar på en hög nivå inom hela SMF- och midcap-företagsfältet, och tillgången till finansiering bedöms förbli god även under innevarande år. Finnveras målsättning är att ytterligare förflytta fokus för SMF- och midcap-finansiering till växande, internationaliserande och ändringsorienterade företag samt ägarbyten vid sidan av nystartade företag. Kampanjen för att påskynda ägarbyten fortsätter, och efterfrågan på finansiering relaterad till ägarbyten och företagsförvärv torde ligga kvar på en hög nivå, i likhet med tidigare år.Målet är också att öka antalet SMF-företag som idkar export och rikta rådgivningstjänster mot SMF-exportföretag för att de ska förbereda sig för risker inom exporthandeln. Vi väntar att detta ska öka efterfrågan på finansiering under innevarande år.För köparen är de erbjudna finansieringslösningarna i en central ställning när det gäller exporthandel med kapitalnyttigheter sålda av stora företag. Efterfrågan på exportgarantier och -krediter väntas förbli stark under 2018. I likhet med tidigare år påverkas den totala efterfrågan av genomförandet av stora enskilda projekt. Efterfrågan förväntas särskilt i fartygs-, skogs- och telebranscherna. När det gäller områden förväntas efterfrågan vara starkast i Förenta staterna och Latinamerika. Finländska företags intresse för den ryska marknaden började återigen öka år 2017, och ny efterfrågan väntas igen för 2018.Genomförandet av strategin bedöms framskrida planenligt inom koncernen år 2018 och verksamheten bedöms vara självbärande även under innevarande räkenskapsperiod. Nedskrivningen av fordringar samt utvecklingen av borgens- och garantiförluster är förknippad med osäkerhet, och därför kan resultatutfallet avvika t.o.m. märkbart från det uppskattade.Ytterligare information:Pauli Heikkilä, verkställande direktör, tfn 029 460 2400Ulla Hagman, ekonomidirektör, tfn 029 460 2458Styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut 1.1–31.12.2017 (på engelska, PDF)Redogörelse över förvaltnings- och styrsystem 2017 (på engelska, PDF)

Finnveras exportfinansiering ökade kraftigt under 2017. Finnvera beviljade nästan 80 procent fler exportgarantier och särborgen än året innan. Även antalet exportkrediter ökade betydligt, till 6,6 miljarder euro. Finansieringen riktas särskilt mot fartygs- och telebranscherna, där Finnvera medverkade i de största finansieringsprojekten i sin historia. Inom sm- och midcap-finansiering låg fokus på växande och internationaliserande företag. Investeringarnas andel av de totala projekten i växande och internationaliserande företag fortsatte öka under 2017. Även antalet finansierade ägarbyten låg kvar på en hög nivå.Antalet exportgarantier och särborgen samt exportkrediter ökadeDen beviljade exportfinansiering ökade som väntat under 2017: Finnvera beviljade exportgarantier och särborgen för 7,5 miljarder euro (4,2), vilket är nästan 80 procent mer än året innan. Även antalet exportkrediter ökade betydligt. Finnvera beviljade exportkrediter för 6,6 miljarder euro (0,8).Finnveras finansieringsfullmakt för exportgarantier höjdes i början av året till 27 miljarder och finansieringsfullmakten för exportkrediter till 22 miljarder euro, vilket gjorde det möjligt att besvara den ökade efterfrågan på finansiering.Exportindustrin har goda utsikter. Företag särskilt inom varvs-, datakommunikations- samt energi- och skogsindustrin har en orderstock som i vissa fall sträcker sig flera år framåt. Av ansvarsstocken på 22,2 miljarder euro inom exportgarantier och särborgen utgörs cirka 9 miljarder euro av lyfta garantier och krediter. Detta innebär att över hälften av ansvarsstocken är offerter eller avtal som hänför sig till exportföretagens kommande leveranser ända fram till år 2024.År 2017 medverkade Finnvera i den största fartygsfinansieringen i sin historia och samtidigt i det största finansieringsprojektet i sin historia, då Finnvera deltog i finansieringen av rederiet Royal Caribbean Cruises kryssningsfartygsorder med mer än 2,5 miljarder euro.Inom telesektorn medverkade Finnvera till en finansiering på cirka 1,3 miljarder euro av Nokias nätverksenhetsleveranser till teleoperatören Verizon. Finansieringen skapades som ett samarbete mellan flera kreditgarantiinstitut, eftersom även det kanadensiska kreditgarantiinstitutet Export Development Canada (EDC) medverkade i finansieringsarrangemanget. Finansieringen som kreditgarantiinstituten genomförde var den första i sitt slag.Stora finansierings- och exportprojekt har en betydande sysselsättningspåverkan i exportföretaget och underleverantörsnätverket, och Finnvera medverkar i finansieringen av hela värdekedjan i företag verksamma inom sektorer som är viktiga för den finländska exportindustrin. Ett utmärkt exempel på de stora företags investeringar med långtgående konsekvenser är Metsä Fibres bioproduktfabrik som togs i drift under 2017.Ökad finansiering för tillväxt, internationalisering och ägarbytenUnder 2017 erbjöd Finnvera finansiering för sm- och midcap-företag för sammanlagt 963 miljoner euro (1 040), vilket är 7 procent mindre än året innan. Minskningen beror på att den europeiska ESIR-finansiering som bankerna aktivt utnyttjar delvis har ersatt behovet av använda borgen från Finnvera.Finnveras finansiering av växande och internationaliserande företag ökade dock i enlighet med strategin. Andelen växande och internationaliserande företag ökade till  40  procent av finansieringen (38 %), eller 385 miljoner euro.Investeringsaktiviteten bland växande och internationaliserande företag började efter en lång nedgång återigen öka under 2016, och såväl antalet finansierade projekt som eurobeloppet på finansierade investeringar fortsatte öka under 2017. I växande och internationaliserande företag ökade investeringarnas andel av finansierade totala projekt till cirka 180 miljoner euro eller 19 procent (17 %). Tillväxten i exporten av programvaror och servicekoncept syns även i investeringsstrukturen – trenden är att andelen immateriella investeringar ökar.Ansvarsstocken inom sm- och midcap-finansiering var 2,5 miljarder euro vid utgången av 2017.Ägarbyten inom företag fick stor synlighet under året, vilket berättar om att vikten av företagsförvärv för en livskraftig företagsverksamhet och skapande av tillväxtföretag har erkänts. Antalet finansierade ägarbyten låg år 2017 på samma nivå som förra året, och Finnvera medverkade i finansieringen av ägarbyten i närmare 1 000 företag med sammanlagt 121 miljoner euro (141).Finnvera offentliggör 20.2.2018 bokslutet för 1.1–31.12.2017. Årsberättelsen publiceras vecka 8 på Finnveras webbplats.Mer information:Pauli Heikkilä, verkställande direktör, tfn 029 460 2400

Finansiella institut är bundna av skyldigheten att känna sina kunder – så handlar FinnveraFinansieringsverksamhet är i många avseenden baserat på nationella och internationella lagar och anvisningar som Finnvera iakttar i sin verksamhet. Skyldigheterna att känna kunderna är baserade på EU:s penningtvättsdirektiv, vars nationella genomförande Finansinspektionen instruerar och övervakar. I och med en skärpning av en nationella penningtvättslagen kommer Finnvera att precisera sina rutiner gällande kundkännedom från och med maj 2018.Den nya, effektiviserade kundkontrollen innebär i praktiken en mer systematisk och mer dokumenterad kontroll av kunder och i vissa situationer även andra parter i finansieringsprojekt.Vad innebär kundkännedom i praktiken?Kundkontroll (KYC, know your customer) är en skyldighet som ställs i penningtvättslagen i anslutning till penningtvätt och finansiering av terrorism. Det innebär en skyldighet för finansiella institut och andra aktörer att identifiera och kontrollera sina kunder samt arten och omfattningen på deras verksamhet.När ett företag ansöker om finansiering omfattar kundkontrollskyldigheterna i praktiken i en grundläggande situation identifieringsuppgifter om kunden, företagets ägarstruktur samt företagsverksamhetens art. Med kund avses företaget som ansöker om finansiering eller förmånstagare av Finnveras borgen eller garanti.Vid behov kan även olika så kallade bakgrundsuppgifter som är förknippade med anseenderisk, som negativa nyheter, upptagningar på sanktions- och korruptionslistor samt uppgifter om eventuella myndighetssanktioner om företaget sökas.Från och med juni 2018 utvidgas kundkontrollen till att även omfatta exportföretagets köparkunder, dvs. så kallade tredje parter. Detta innebär att en utredning om anseenderisk genomförs om köparen och andra behövliga parter, när det är frågan om en köparkreditgaranti med över två års betalningstid, en exportgaranti eller en rembursgaranti på över två år eller en växelgaranti. Lagen förutsätter inte detta, men för Finnvera är denna third party due diligence en del av en ansvarsfull finansieringsverksamhet.Varför skärper Finnvera sina rutiner?Mer omfattande kännedom av parter i finansieringsprojekt är vanligt i dag. Våra ägare, våra samarbetsbanker och Finansinspektionen förutsätter eller rekommenderar sådana rutiner för en ansvarsfull finansieringsverksamhet. I finansbranschen tillämpas motsvarande kundkontrollskyldigheter. Därutöver är det förnuftig riskhantering att göra en oberoende bedömning om parterna i projekt.Vad förutsätter detta av kunderna och övriga parter i finansieringsprojekt?Vi behöver lite mer information om företaget, och vid behov även av andra parter i finansieringsprojektet. Finnvera utnyttjar uppgifter tillgängliga i offentliga register och andra databaser i så stor utsträckning som möjligt. Vi strävar efter att detta ska orsaka så lite extra besvär för kunden som möjligt.Finnveras bakgrundsutredning kan vara till nytta även för övriga parter i finansieringsprojektet. Vi får utbyta information med andra aktörer som deltar i samma projekt, som banker.Varför frågar Finnvera efter samma saker som banken i samma projekt?Även om aktörerna i samma projekt kan utbyta information, förutsätter penningtvättslagen i sista hand en självständig kundkontroll. Vi kan alltså inte enbart stödja oss på utredningar som andra genomfört. Om möjligt samarbetar vi givetvis med banken, om till exempel en utländsk köpare eller annan part som banken kan ha information om medverkar.Vad gör Finnvera, om det vid KYC-utredningen framkommer till exempel negativa nyheter om kreditmottagarföretaget? Beviljas garantin inte?Vårt primära alternativ är inte att vägra garantin. Negativa omständigheter som framkommit om kreditmottagaren (som korruption med kopplingar till företaget, människorätts- eller miljöförseelser eller annan brottslig verksamhet) behandlas alltid från fall till fall och risken bedöms för det ansökta projektets del. Det väsentliga vid bedömningen av dessa är bland annat hur nyligen händelserna har inträffat, om företaget efter det inträffade har vidtagit korrigerande åtgärder i ärendet och framför allt om man kan vara tillräckligt säker på att dessa händelser riktas mot det ansökta projektet.Vad förutsätter kreditgarantiinstitut i andra länder och vilka rutiner har de? Bättre kontroll av parterna i finansieringsprojekt är en allmän trend bland garantiinstitut. Ansvar inom finansieringsverksamhet har på senare tid betonats särskilt bland offentliga finansiärer och detta innebär i praktiken bl.a. effektiviserade kundkontrollskyldigheter. Resurser och databaser som används för kundkontroll utökas hela tiden.Finnveras modell har i stor utsträckning utarbetats efter modellen för nordiska kreditgarantiinstitut, och till exempel i Sverige används en snarlik riskhanteringsmodell.Mer information:Anne Haataja, compliance officer, Finnvera 029 460 2852

Ökningen av antalet beställningar i exportindustrin har ökat efterfrågan på Finnveras exportfinansieringI och med att Finlands ekonomi har återhämtat sig och beställningarna i exportindustrin har ökat, har efterfrågan på Finnveras exportgarantier och -krediter ökat. Finnveras exportgarantifullmakt och finansieringsfullmakt för exportkrediter höjdes i början av 2017 för att bolaget ska kunna tillgodose den ökade efterfrågan särskilt på fartygsfinansiering. Höjningen av maximibeloppen för Finnveras exportgarantier och -krediter visade sig vara nödvändig i början av året. De förhöjda fullmakterna behövdes för att säkra nya stora beställningar men även bland annat i telebranschen. Efterfrågan på SMF- och midcapfinansiering har varit jämnare under början av året. Koncernen uppvisade ett starkt resultat för början av året: en vinst på 57 miljoner euro (-7). Enligt en utomstående bedömning av Finnveras verksamhet som arbets- och näringsministeriet låtit göra är bolagets riskhantering på en utmärkt nivå vid en internationell jämförelse. I samband med beviljande av finansiering hanterar Finnvera riskerna med en noggrann analys. Ansvarsstockens utveckling följs kontinuerligt och skyddas i den utsträckning det är möjligt bland annat med återförsäkringar. Under rapportperioden tillgodosåg Finnveras kapitalanskaffning den ökade efterfrågan på exportkrediter. I maj emitterade Finnvera ett 15 års masskuldebrevslån på 750 miljoner euro som var mycket efterfrågat. Masskuldebrevslånet höjdes med private placement på 100 miljoner euro i slutet av juni. Av de masskuldebrevslån som Finnvera hittills har emitterat har detta lån den längsta lånetiden.Affärsverksamhet och resultatutvecklingI januari–juni uppgick export- och specialborgen som Finnvera erbjöd till 6,3 miljarder euro, vilket är mer än fem gånger så mycket som under motsvarande period föregående år (1,2). Även utbudet av exportkrediter ökade avsevärt. I januari–juni erbjöd Finnvera 5,7 miljarder euro i exportkrediter (0,5). På ökningen inverkade stora enskilda projekt bland annat i fartygs- och telebranscherna.Finnvera fortsatte att påskynda finansieringen av små exportaffärer genom att lansera en garanti för kundfordringar som lämpar sig för exportaffärer under två miljoner euro med kort betalningstid. Målet är att påskynda finansieringen och främja verksamhetsförutsättningarna för finländska exportföretag av alla storlekar.Den totala ansvarsstocken av exportgarantier och specialborgen, inklusive gällande ansvar och offertansvar, uppgick till 22,4 miljarder euro i slutet av juni (18,4). Den totala ansvarsstocken ökade med 22 procent under rapportperioden. På ökningen inverkade särskilt ökningen av antalet offertansvar. Av det totala ansvaret uppgick de gällande ansvaren i slutet av juni till 15,8 miljarder euro, vilket betyder att ökningen endast var 2 procent jämfört med ingången av året. Ansvaret enligt maximifullmakten på 27 miljarder euro för exportgarantier uppgick i slutet av juni till 17,2 miljarder euro (14,4).Efterfrågan på SMF- och midcapfinansiering var något större i januari–juni än föregående år. Lån och borgen erbjöds under rapportperioden dock 6 procent mindre än föregående år med anledning av den marknadsbestämda finansieringen. SMF- och midcapfinansieringens låne- och borgensstock i hemlandet var vid rapportperiodens slut 2,2 miljarder euro, vilket var 2 procent lägre än vid årets början. SMF-företagsfinansiering har fortfarande i första hand sökts för driftskapital, men en positiv trend är att finansieringen i högre grad än tidigare söks för investeringar och tillväxtföretag. Under rapportperioden fortsatte Finnvera den lyckade kampanjen för att påskynda ägarbyten i SMF-företag. Målet är att med hjälp av ägarbyten öka antalet tillväxtföretag. I slutet av juni deltog Finnvera i finansieringen av nästan 550 företags ägararrangemang, vilket var 3 procent mer än föregående år. Mätt i euro var finansieringen av ägarbyten 18 procent mindre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Finnverakoncernen          1.1.–30.6.2017 1.1.–30.6.2016 Förändring % Finansieringsbeslut, mn euro           Lån och borgen 454 483 -6 %     Exportgarantier och specialborgen 6 262 1 226 411 %     Exportkrediter 5 748 477 1105 %           30.6.2017 31.12.2016 Förändring % Ansvarsstock, mn euro           Lån och borgen                                                                        2 226 2 261 -2 %     Exportgarantier och specialborgen                               22 397 18 426 22 %     Exportkrediter 5 043 4 782 5 %            1.1.–30.6.2017 1.1.–30.6.2016 Förändring % Räntenetto samt provisionsintäkter och -kostnader, mn euro              90 93 -4 % Verksamhetskostnader, mn euro 23 25 -8 % Rörelsevinst, mn euro           60 -7,4 913 % Resultat, mn euro       57 -6,9 929 %           30.6.2017 31.12.2016 Förändring % Balansomslutning, mn euro                                                             9 986 9 498 5 % Eget kapital, mn euro                                                                      1 264 1 207 5 %   - varav fria fonder, mn euro                                                           1 012 955 6 %           30.6.2017 31.12.2016 Förändring %-enh.  Soliditet, %                                                                                     12,7 % 12,7 % 0,0 Kapitaltäckning, Tier 2, inhemsk verksamhet, %                                                              23,1 % 22,5 % 0,6 Förhållandet kostnader-intäkter, %                                                25,4 % 27,0 % -1,6 Koncernens resultat i januari–juni 2017 uppvisade en vinst på 57 miljoner euro, medan resultatet under motsvarande period föregående år uppvisade en förlust på 7 miljoner.  Den största orsaken till att resultatet var bättre än föregående år var att förlusterna och förlustreserveringarna i moderbolaget Finnvera Abp:s exportgarantiverksamhet var mindre. Exportgarantiförlusterna och förlustreserveringarna var endast 2 miljoner euro i januari–juni, medan det under jämförelseperioden registrerades förluster och lades till förlustreserveringar till ett belopp av 66 miljoner euro. Koncernens borgens- och garantiförluster och -reserveringar samt nedskrivningar på lån uppgick till sammanlagt 9 miljoner euro under rapportperioden (65), dvs. 57 miljoner euro mindre än under motsvarande period föregående år. Nedskrivningarna och förlustreserveringarna som antecknats är uppskattningar vars belopp kan förändras till och med betydligt när uppgifterna kompletteras och specificeras.En orsak till att koncernens resultat förbättrades under rapportperioden var förutom de minskade garantiförlusterna och -reserveringarna även vinsterna från poster som värderats till verkligt värde. Dessa uppgick till 3 miljoner euro (-10). Ökningen av vinsterna från poster som värderats till verkligt värde berodde i synnerhet på förändringarna i verkligt värde för derivat och skulder samt kapitalinvesteringar.Resultatet förbättrades också av att verksamhetskostnaderna minskade med 8 procent eller 2 miljoner euro. De minskade verksamhetskostnaderna berodde särskilt på att personalkostnaderna samt hyres- och fastighetskostnaderna blivit mindre.Moderbolaget Finnvera Abp:s resultat under rapportperioden var 53 miljoner euro (-7). Beträffande enskilda affärsverksamheter var resultatet följande: andelen av affärsverksamheten inom storföretag var 40 miljoner euro (-17) och inom SMF- och midcapaffärsverksamheten 13 miljoner euro (10). Dotterföretagens inverkan på koncernresultatet under rapportperioden var 4 miljoner euro (0,1). Finnvera Group H1/2017 H1/2016 Förändring Förändring 2016   Mn Mn Mn % Mn Räntenetto 23 27 -3 -12 % 50 Provisionsintäkter och -kostnader (netto) 66 67 -0,3 -1 % 144 Vinster/förluster från poster som värderats till verkligt värde 3 -10 12 127 % -20 Nettointäkter av investeringsverksamhet -0,5 0,1 -0,7 -496 % 0 Övriga rörelseintäkter 0,6 0,2 0,4 202 % 12 Administrationskostnader -22 -22 -0,4 -2 % -44 Avskrivningar och nedskrivningar -0,8 -0,7 0,2 25 % -2 Övriga rörelsekostnader -1,0 -2,6 -1,6 -61 % -4 Nedskrivningar på fordringar, borgens- och garantiförluster -9 -65 -57 -87 % -66 Nedskrivningsförlust av övriga finansiella tillgångar 0 0 0 0 % -2 Rörelseresultat 60 -7,4 67 913 % 69 Räkenskapsperiodens resultat 57 -6,9 64 929 % 70 FinansieringsutsikterEfterfrågan på Finnveras exportgarantier och -krediter väntas vara stark även i fortsättningen. På de totala beloppen inverkar med all sannolikhet i hög grad enskilda stora projekt särskilt i fartygs- och telebranscherna även i fortsättningen. Storföretagens handelsförhandlingar som kräver långfristig finansiering är ofta långvariga och vi ser inga betydande förändringar jämfört med den tidigare prognostiserade efterfrågan. Efterfrågan gäller oftare än tidigare även industriländer i väst, vilket lyfter fram den långfristiga finansieringens betydelse i exportaffärer med kapitalvaror. Fartygs-, tele- och skogsindustrin väntas fortfarande stå för den största delen av efterfrågan som gäller storföretagens exportaffärer. Av Finnveras stora ansvarsländer kan en svag ekonomisk tillväxt skönjas i Ryssland och efterfrågan på exportgarantier väntas också öka jämfört med tidigare år. Trots problemen inom ekonomin och förvaltningen i Brasilien väntas efterfrågan på garantier fortsätta och i stor utsträckning gälla olika branscher. Ny efterfrågan kan också skönjas i Mellanöstern. Efterfrågan på och beviljande av Finnveras SMF-finansiering väntas bli livligare i slutet av året i och med att Finlands ekonomi växer i god takt.  Under början av året var en större del av finansieringen än tidigare inriktad på tillväxtföretag. År 2016 började Europeiska investeringsfonden (EIF) garantera krediter för banker och såväl antalet krediter som Finnveras partiella borgen ökade. Under början av 2017 mer än tredubblades det partiella borgensbeloppet till ungefär 24 miljoner euro jämfört med slutet av fjolåret. Detta förutspår en stark efterfrågan även i fortsättningen. Kampanjen för att påskynda ägarbyten fortsatte i början av året och mätt i antal finansierades ett rekordantal ägarbyten under årets första månader jämfört med tidigare år. Även efterfrågan på finansiering för ägarbyten väntas fortsätta på god nivå under resten av året.Beträffande finansieringsmarknaden är det troligt att trenden beträffande efterfrågan på SMF-finansiering i hemlandet fortsätter i oförändrad form även under årets sista månader.Verkställande direktör Pauli Heikkilä:”Av efterfrågan på Finnveras exportgarantier och finansiering att döma kan Finlands export antas återhämta sig även i andra branscher. Barometrarna som offentliggjordes under våren förutspådde en ökning av investeringar även i hemlandet och därigenom ökad efterfrågan på finansiering, men detta har ännu inte synts som någon klar ökning av efterfrågan på Finnveras SMF-finansiering i hemlandet. Vi förmodar att detta beror på att banksektorn fungerar väl i Finland och kan tillgodose efterfrågan på finansiering på ett marknadsbestämt sätt. De ekonomiska utsikterna är goda och företag som ansöker om finansiering har en bättre ekonomi än tidigare, vilket kan minska riskspridningsrollen som företaget förväntar sig av Finnvera. Ett nytt alternativ är borgen som beviljas av Europeiska fonden för strategiska investeringar. Denna borgen kan bankerna utnyttja som ett alternativ till Finnveras borgen. Användningen av Finnveras fullmakter innebär samtidigt att statens totala ansvar beträffande exportfinansiering har ökat snabbt. Det bör dock beaktas att ökningen av fullmakterna gäller exportaffärer vars leveranser sker i framtiden. Ökningen av Finnveras verkliga ansvar som lyfts nu är klart måttligare. Finnvera hanterar risker med en noggrann analys när krediter beviljas och med en kontinuerlig uppföljning av ansvarsstocken. Enligt den internationella bedömningsrapport som arbets- och näringsministeriet låtit utföra och som publicerades i mars 2017 är systemet för exportfinansiering som Finnvera genomfört i Finland av hög kvalitet och riskhanteringen representerar den högsta internationella nivån.I ekonomiskt hänseende hade Finnvera en stark början på året. Som helhet betraktat är det vårt mål även i fortsättningen att Finnveras verksamhet på lång sikt är självbärande och att verksamheten finansieras med inkomster från garantiverksamheten. Vår lagstadgade uppgift är att bära kreditrisker som är förknippade bland annat med exportaffärer. Det är omöjligt att till alla delar förutspå hur enskilda risker förverkligas.”Halvårsrapport 1.1.–30.6.2017, på engelska (PDF)Ytterligare information:Pauli Heikkilä, verkställande direktör, tfn 029 460 2400Ulla Hagman, ekonomidirektör, tfn 029 460 2458

Finnveras stöd möjliggjorde risktagning utomlands, berättar verkställande direktören för Smarp, Roope Heinilä. Det har länge förutspåtts att tjänster kommer att rädda Finlands export. I synnerhet ökar tjänster i anslutning till informationsteknik kraftigt och deras andel är över 40 procent av exporten av tjänster som uppgår till nästan 18 miljarder euro. För ett företag som tillhandahåller tjänster är kassaflödet vanligen den enda säkerheten. Enligt Finnveras experter kräver export av tjänster mycket kreativare finansieringslösningar än traditionell export av varor.– Det uppstår ofta kostnader för företaget redan innan företaget hinner börja producera tjänsten. Varuexportören kan använda till exempel maskiner och anordningar som säkerhet, men vid export av tjänster är den enda säkerheten ofta företagets kassaflöde, säger finansieringschef Jani Tuominen vid Finnvera.Ur finansieringsförhandlingens synvinkel är skillnaden väsentlig.– Vid export av tjänster koncentrerar vi oss på förtjänster och businesslogik, dvs. bland annat på hurdana avtal som ingås och hurdant företagets kassaflöde är, berättar Tuominen.Beträffande varuexport är det ofta enklare att hitta en finansieringslösning.– Vid varuexport kan vi vanligen granska företagets historia. Företagets bokslut och nyckeltal visar hur företaget har exporterat motsvarande produkter tidigare. För ett företag som exporterar tjänster får vi inte nödvändigtvis samma information av de periodiska nyckeltalen, förklarar Finnveras finansieringschef Ilkka Soininen som ansvarar för export av varor.En oklar gränsI Finnveras statistik syns ökningen av export av tjänster inte särskilt kraftigt, eftersom export av tjänster allt oftare är en del av exporten av varor. Eftersom Finnvera alltid skräddarsyr finansieringslösningarna för varje företag skiljer sig exportsäkerheterna för de två olika exporttyperna inte nödvändigtvis från varandra.– Exporten av tjänster är numera mycket mångsidig, då många företag som traditionellt säljer varor även säljer tjänster. Till exempel företag i maskinindustrin säljer också underhåll av anordningarna, berättar Tuominen.Enligt honom beror ökningen av exporten av tjänster delvis på det ekonomiska läget. Marknaden har också förändrats och tjänster säljs i allt större utsträckning.– Det är vanligen viktigt att exportörer av tjänster tillbringar mycket tid i mållandet. Detta krävs särskilt på stora marknader, till exempel i Förenta Staterna dit många serviceföretag riktar blickarna. Singapore, den moderna businesskoncentrationen i Asien, attraherar också tjänsteexportörer.Risktagning ledde till tillväxtSoftwareföretaget Smarp, som specialiserar sig på kommunikation för företagens anställda, har exporterat sina tjänster redan i fyra år. För serviceföretaget som började som ett startupföretag har Finnveras stöd spelat en stor roll.– Tack vare finansieringen har vi kunnat ta risker och utan risk skulle vi inte ha kunnat växa, berättar verkställande direktören för Smarp, Roope Heinilä.Smarp har för tillfället över 50 anställda.Heinilä berättar att Smarp har blivit ett internationellt företag genom att grunda egna kontor, återförsälja via lokala samarbetspartner samt genom att sälja produkten direkt från Finland. För exporten har företaget behövt hjälp särskilt när kontor har grundats utomlands.För närvarande har Smarp kontor i Helsingfors, Stockholm, London och New York. Härnäst riktar företaget blickarna mot Asien.– Exporten måste anpassas framför allt efter mållandet. Vi vill vara på plats när målet är att träffa potentiella kunder ansikte mot ansikte. På den indonesiska marknaden har det till exempel ännu inte varit förnuftigt, men i Storbritannien är det avgörande.Fakta: Exportfinansiering:Finnvera har ett flertal låne-, borgens- och exportgarantialternativ som kan kombineras till en lämplig finansieringslösning för exportören. Vilken den lämpliga lösningen är avgörs alltid fall för fall. Lån. Kortfristiga lån lämpar sig för tjänste- och varuexportörernas finansieringslösningar. Till exempel internationaliseringslånet är avsett för finansiering av ett finländskt SMF-företags affärsverksamhet utomlands. Borgen. Borgen som Finnvera beviljar kan användas som säkerhet för kredit som erhållits av banker eller andra finansiärer och för andra ansvarsförbindelser. Med hjälp av till exempel exportborgen kan exportören få finansiering från banken för driftskapital under tillverkningstiden eller efter leveransen. Finnvera kan till exempel gå i borgen för konton med kredit, limiter och bankborgenskonton. Exportgarantier. Rembursgarantin skyddar banken mot kommersiella eller politiska risker som är förknippade med exportrembursen som banken har bekräftat. Växelgarantin lämpar sig bäst för affärer under två miljoner euro. Exportkreditgarantin är avsedd för export med kort betalningstid. Med denna garanti kan exportören försäkra sina fordringar från en utländsk köpare om det skulle uppstå kreditförluster.

Verkställande direktören för Parkkisähkö: Norge har inte likadan kompetens inom högteknologi.Norges kraftiga satsning på ny teknologi och särskilt på utvecklingen av elbilar har fått företagen i branschen att vakna även i Finland.Det är verkligen på tiden, eftersom endast en handfull finländska företag är verksamma i Norge. För närvarande finns där ett par hundra verksamma finländska företag. Trots att Norge är vårt grannland är landet bara Finlands trettonde största utlandshandelspartner. Företaget Parkkisähkö Oy, som specialiserar sig på laddningsteknologin för elbilar, har stora förväntningar på Norge.– Norge är klar etta på den globala marknaden för elbilar och därför är det mycket naturligt för oss att styra våra steg mot den norska marknaden. För närvarande finns det nästan 150 000 elbilar i Norge och invånarantalet är i stora drag detsamma som i Finland, säger Jiri Räsänen, verkställande direktör för Parkkisähkö. Verkställande direktören för Parkkisähkö, Jiri Räsänen, ser enorma möjligheter på den norska marknaden.Var femte norsk bil är eldriven och Norges regering har planer på att förbjuda försäljningen av traditionella diesel- och bensinbilar senast 2025. För företag som Parkkisähkö är marknaden mycket större än tiofaldig, eftersom det bara finns cirka 4 000 elbilar i Finland just nu.Kommunikationen fungerarNorges köpkraft och byggboomen som pågått redan länge är andra faktorer som lockar Helsingforsföretaget till Norge.– Ur vår synvinkel är situationen utmärkt, eftersom konkurrensen bland nya produkter verkar vara mindre än i traditionella branscher. I Norge finns det inte likadan kompetens inom högteknologi som i Finland och inte heller en lika omfattande företagskultur i servicebranscherna som till exempel i Sverige, säger Räsänen.Enligt honom har det finländska företaget mottagits välvilligt i Norge. Exporten har underlättats av att några andra finländska företag som specialiserar sig på laddning av elbilar redan har röjt väg.– Landet verkar än så länge mycket okomplicerat. Det har varit lätt att komma till tals med lokala beslutsfattare och elmyndigheter. Sättet att sköta ärenden med myndigheter är överraskande likadant som i Finland och det är allt som allt mycket enkelt att umgås med människor, säger Räsänen.– Norge följer EU-direktiven i många frågor, men på grund av den norska berggrunden görs jordningen något annorlunda än i det övriga Europa. Förutom denna lilla olägenhet har vi inte haft några problem med att komma in på marknaden, fortsätter han.FAKTA: Norge Bruttonationalprodukt: Cirka 486 miljarder euro (2015). Finlands bruttonationalprodukt är 207 miljarder euro (2015). Bruttonationalprodukt per capita: 93 270 euro (2015). Finlands bruttonationalprodukt per capita är 37 827 euro (2015). Ekonomisk tillväxt: 1,6 procent (2015). Inflation: 2,3 procent (2015) Export: 105 miljarder euro (2015). Import: 71 miljarder euro (2015). Finlands totala export till Norge uppgick till cirka 1,55 miljarder euro 2015. Huvudbranscher: Industri och service. Norges viktigaste exportvaror är olja, naturgas, maskiner, metaller, kemikalier och fisk. Valuta: norsk krona 1 euro motsvarar 9,16 kronor. Mer information om Finnveras exportgarantier finns här.Källor: Utrikesministeriet, Focus Economics, TullenLäs också: Bakom Sverige skymtar Norge som satsar på nya lösningar