Framåt tillsammans

Finnveras bolagsstämma valde nya ledamöter till bolagets styrelse och förvaltningsråd 7.4.2017.Till ny ordförande för styrelsen valdes Pentti Hakkarainen, medlem i ECB:s Banktillsynsråd. Som I vice ordförande fortsätter överdirektör Pekka Timonen. Till II vice ordförande valdes överdirektör Terhi Järvikare som är ny ledamot i styrelsen.Till ny styrelseledamot valdes dessutom EM Ritva Laukkanen.Som medlemmar fortsätter JK Kirsi Komi, ekonom Pirkko Rantanen-Kervinen och företagarrådet Antti Zitting.Som ordförande för Finnveras förvaltningsråd fortsätter riksdagsledamot Antti Rantakangas och som vice ordförande riksdagsledamot Krista Kiuru.Till nya medlemmar i förvaltningsrådet valdes näringspolitiska experten Pia Björkbacka och teamchef Olli Rantanen. Som medlemmar fortsätter riksdagsledamot Eeva-Johanna Eloranta, riksdagsledamot Lasse Hautala, riksdagsledamot Laura Huhtasaari, riksdagsledamot Timo Kalli, riksdagsledamot Kari Kulmala, sysselsättningspolitiska experten Leila Kurki, verkställande direktör Kari Luoto, huvudekonom Veli-Matti Mattila, riksdagsledamot Ville Niinistö, verkställande direktör Carita Orlando, riksdagsledamot Eero Suutari, II vice ordförande Christel Tjeder, ledande expert Tommi Toivola och riksdagsledamot Sofia Vikman.Bolagsstämman fastställde koncernens och moderbolagets bokslut för perioden 1.1–31.12.2016 och beviljade bolagets förvaltningsråd, styrelse och verkställande direktör ansvarsfrihet samt godkände styrelsens förslag till disposition av moderbolagets vinstmedel.Som ordinarie revisor fortsätter KPMG Oy Ab och som huvudansvarig revisor CGR Juha-Pekka Mylén.Ytterligare information:verkställande direktör Pauli Heikkilä, tfn 029 460 2400förvaltningsdirektör Risto Huopaniemi, tfn 029 460 2520

Endast en tredjedel av exportföretagen skyddar sig mot risker och säkerställer att pengarna kommer in på kontot.Finländska SMF-företag utsätter sig för stora risker när de exporterar varor och tjänster. Till och med två tredjedelar av exportföretagen litar på kundens betalningsförmåga och -vilja i så hög grad att de inte skyddar sina kundfordringar.Uppgifterna grundar sig på siffrorna i SMF-företagsbarometern som publicerades i februari.Finansieringschef Maria Frosterus vid Finnvera uppmanar särskilt företag som inleder exportverksamhet att göra sig förtrogna med riskhantering i anslutning till exporthandel. En kreditförlust kan nämligen i värsta fall äventyra företagets hela framtid.– Garantiavgifterna är ganska små om man jämför med förlusterna som kan drabba företaget om fordringarna inte är försäkrade. Ju större affären och den eventuella förlusten är desto viktigare är det att skydda fordringarna, säger Frosterus.Enligt henne känner en del företagare och företag inte till fördelarna med att skydda fordringarna.– En del upplever en försäkring som onödig eftersom kunden alltid betalat sina räkningar eller köparen är ett stort bolag. De allra försiktigaste exportörerna levererar varor endast mot förskottsbetalning, men om detta betalningssätt tillämpas blir affärernas storlek och försäljningsvolymen i sin helhet snabbt ett problem, säger Frosterus.Hon påminner om att det inte finns någon säker betalare.– Det är dessutom bra att komma ihåg att betalningsförmåga och betalningsvilja är två skilda saker. En typisk orsak som köparen meddelar beträffande oviljan att betala är att köparen inte fått sina egna fordringar av slutkunden.Politiken komplicerar handelnFinnveras finansieringschef Markku Olli är av samma åsikt som sin kollega.– Även om handelspartnern är gammal och pålitlig kan exportlandet vara ett land med politisk risk. Då kan affären plötsligt kompliceras, säger Olli.Han berättar att den politiska risken realiserades som en kommersiell risk till exempel för ett par år sedan i Ryssland när rubeln devalverades. Rubelns störtdykning till följd av att oljepriset sjunkit ledde till att finländska bolag som verkar i Ryssland och deras kunder fick sig en hård knäck.Devalveringen av rubeln var inte det enda fenomenet som orsakade risker. De vanligaste politiska riskerna gäller begränsningar av överföring av kreditvaluta, stabilisering av skulder och krig eller uppror. Finnveras garantier skyddar exportören mot både kommersiella och politiska risker.Enligt Olli finns det ingen klar tumregel för hur stor risk ett enskilt företag kan bära i sin balans.– När företaget funderar över om en kreditförsäkring behövs är det i varje fall skäl att komma ihåg att företaget med andra bidrag måste få in det som företaget eventuellt kunde förlora i samband med en kreditförlust, säger Olli.  Riskerna har beaktatsTamware är ett företag som tillverkar dörrsystem för rörlig material. I fjol beslutade företaget att skydda en del av sin handel.Tammerforsföretaget, som sedan 1970-talet är underleverantör för buss-, bil-, metro- och spårvagnstillverkare, beslutade att skydda en del av sina exportaffärer när affärerna och leveranserna till Ryssland och Vitryssland annars hotade att gå i stöpet. Riiko Kaurola vid Tamware anser att både exportören och dennes kunder har nytta av att exportören skyddar sig mot risker.– Ur riskhanteringens synvinkel är det nödvändigt att skydda affärerna. Eftersom dessa affärer är så stora till sitt eurobelopp kunde det vara ödesdigert om företaget skulle tvingas ta på sig risken, berättar Tamwares business controller Riiko Kaurola.Kunden i Ryssland är en bekant och långvarig partner med vilken företaget tidigare avtalat om förskottsbetalning. På grund av det dåliga ekonomiska läget i Ryssland klarade kundföretaget dock inte längre av förskottsbetalningar.Enligt Kaurola är det i praktiken en försäkring mot det värsta att skydda sig mot risker i exporthandeln. Tamwares omsättning var över fem miljoner euro enligt bokslutet för 2015. I fjol ökade omsättningen med över 35 procent och i år med ungefär lika mycket. Mer än hälften av omsättningen kommer från utlandet.– På grund av den ekonomiska situationen i Östeuropa och Ryssland är det viktigt att förbereda sig på kreditförluster och till exempel politiska risker, säger Kaurola.FAKTA: Skyddsmekanismer för SMF-företag SMF-företag gör klokt i att handla med tryggade betalningsvillkor eller skydda sina kundfordringar för att undvika kreditförluster. Exportören bör begära en bedömning av kostnaderna för skyddet av finansiären och inkludera dem i bidraget. Riskerna som är förknippade med exporthandeln beror i de flesta fall på kundens oförmåga eller ovilja att betala eller på landet där kundföretaget är verksamt. De vanligaste skyddsmekanismerna är kreditförsäkring, remburs och växelgaranti. Kreditförsäkring: Finnvera beviljar kreditförsäkring direkt till exportföretaget och exportören ingår ett avtal med Finnvera. Försäkringen lämpar sig för fortlöpande handel med kort betalningstid. EU-lagstiftningen förbjuder Finnvera att bevilja kreditförsäkringar i Europa och några länder utanför Europa. Se listan på länder här. I försäkringen ingår en självriskandel på tio procent om riskerna realiseras. Företaget kan ansöka om ersättning efter ett betalningsdröjsmål på 90 dagar om fordran är obestridd. Kreditförsäkringen lämpar sig även för små affärer: Finnvera har kreditlimiter på till exempel 10 000 euro. Remburs: Remburs innebär att köparkundens bank binder sig skriftligt att betala köpesumman till säljaren, dvs. öppnar rembursen. Säljaren har också ingått ett avtal med sin egen bank som bekräftar rembursen. Banken kan dela risken som gäller en utländsk bank med Finnvera genom att ansöka om Finnveras rembursgaranti. Exportören underrättas inte nödvändigtvis om rembursgarantin. Växelgaranti: Växelgaranti lämpar sig bäst för relativt små kapitalvaruaffärer samt för fortlöpande export. Växeln är till nytta för både exportören och köparen, då exportören får kontant betalning och köparen får betalningstid. Finnveras växelgaranti skyddar banken mot eventuella kreditförluster. Exportören ansöker om garantin hos Finnvera och meddelar kredituppgifter både om köparen och om en eventuell borgensman samt bokslutsuppgifter för 3–4 år. Det viktiga är att finansieringen planeras i god tid före exportaffären. Då kan ett lämpligt betalningssätt väljas för affären.Läs mer om kreditriskgarantin och exportkreditgarantin.Läs mer om växelgarantin.

Finnveras exportfinansiering fick bra betyg vid internationell utvärdering Arbets- och näringsministeriet har låtit genomföra en utvärdering av den ökade efterfrågan på offentliga exportkrediter och -garantier och det ökade ansvaret i samband därmed samt av den risk som detta medför för statsfinanserna. Utvärderingen gjordes av en utomstående, oberoende grupp av internationella forskare med gedigen erfarenhet av exportfinansieringen.Läs mer på arbets- och näringsministeriets webbplats.

I Indien är konkurrensen i telesektorn aggressiv.Finnvera tror att exportföretagen i år kommer att rikta blicken mot fem länder i synnerhet.Av de nya marknader som öppnas riktas den största efterfrågan till Argentina och Iran. I prognoserna växer efterfrågan på Finnveras garantier också i Indien och Mexiko. Det femte landet på listan är Ryssland.I dessa länder medför i synnerhet investeringar som gäller förnyelse av infrastrukturen exportmöjligheter även för finländska företag.– Till exempel i Indien har exportgarantierna varit över 600 miljoner euro som störst, men under de tre senaste åren har exporten minskat, säger Finnveras regionchef för Asien Outi Homanen. - Under det senaste halvåret har vi dock med glädje kunnat konstatera att efterfrågan har kommit igång.Homanen påminner om att av dessa fem länder är Iran i en annan ställning än de övriga. Breda sanktioner riktas fortfarande mot landet, vilket försvårar exporten och begränsar finansieringen av export. Sanktioner mot Ryssland är inte lika begränsande på dessa sätt.Finnvera garanterar exportgarantier som beviljats utländska företag för att finländska företag ska kunna driva handel med dem. I en affär kan det vara fråga om till och med hundratals miljoner euro. Enligt Homanen behövs Finnvera särskilt när betalningstiden för exportkrediter är för lång med tanke på bankens risktagning.– Garantiinstitutens betydelse har även i övrigt blivit större på 2010-talet. Bankerna är fortfarande försiktiga efter föregående ekonomiska kris, berättar Homanen.Efterfrågan på Finnveras exportgarantier och specialborgen steg i fjol med 50 procent till nästan 15 miljarder euro. Efterfrågan på exportkrediter ökade med hela 74 procent till 12,5 miljarder euro.Det är särskilt varvsindustrin samt tele- och skogssektorn som ligger bakom den ökade efterfrågan.Riskbedömning även i mållandetUr exportgarantiverksamhetens synvinkel är det Finnveras uppgift att förstå vad som händer på marknaden och samtidigt bedöma riskerna. En del av riskbedömningarna görs i mållandet.I fjol besökte representanter för Finnvera Indien, Ryssland, Nigeria, Dubai, Mexiko, Argentina och Brasilien bara med kundföretagen i telesektorn.Antalet 3G- och 4G-kunder hos teleoperatörer som är verksamma i Indien har femdubblats på några år. Det har uppstått nya konkurrenter bland operatörerna, till exempel Reliance Jio som verkat i Indien i ungefär ett år och som organiserar mycket aggressiva kampanjer.Reliance Jio var en av orsakerna till att Finnvera och Nokia gjorde en gemensam resa till Indien förra hösten.– Indien har alltid varit ett extremt konkurrerat och priskänsligt marknadsområde. Eftersom invånarantalet är stort är volymerna också stora. I Indien görs nu stora investeringar för operatörerna när till exempel 3G-nätet uppdateras till 4G. Sådana situationer kräver ofta finansieringssamtal som Finnvera också önskas delta i, berättar finansieringschef Antti Saviaho som ansvarar för telesektorn vid Finnvera.Alla lokala operatörer behöver dock inte exportgarantiinstitut.– Aktörer som är stora på internationell nivå har ofta tillgång till egna finansieringsalternativ, säger Saviaho.Under besöket förra hösten träffade Finnvera ungefär ett halvdussin Nokiakunder. En del av dessa var gamla kunder, en del nyare bekantskaper.– Vi hade mycket bra möten tillsammans med exportören och vi fick mycket ny information om marknadssituationen i Indien. Vi träffade i själva verket alla operatörer och det var intressant att märka att alla hade något olika syn på marknadssituationen och de stora förändringarna som sker på marknaden. Enligt Gergely Abraham, som ansvarar för Nokias treasury samt export- och handelsfinansieringsverksamhet i Asien, har alla parter nytta av Finnveras närvaro i mållandet.– Det är ofta livsviktigt för Nokias lokala kunder och av stor betydelse för Nokias finansiella konkurrenskraft. Det är på sätt och vis fråga om mycket effektiv dörr-till-dörr-marknadsföring som ger oss möjlighet att träffa alla viktiga parter, säger Abraham.FAKTA: Så här fungerar exportfinansieringen Finnvera strävar efter att trygga finländska företags konkurrenskraft på exportmarknaden genom att erbjuda exportörerna och exportfinansiärerna ett exportfinansieringssystem som är på samma nivå som Finlands  huvudkonkurrentländer. Köparen har nytta av de konkurrenskraftiga finansieringsvillkoren. Ur exportgarantiverksamhetens synvinkel är det Finnveras uppgift att förstå vad som händer på marknaden. Samarbetsresor hjälper Finnvera att bedöma riskerna, öka Finnveras välkändhet och främja finländsk export. Servicemodellen är densamma för alla stora exportörer i olika branscher. I exportgarantiverksamheten hör länderna beroende på deras uppskattade betalningsförmåga till någon av de åtta landsklasserna. Exportgarantiverksamheten regleras av ett antal internationella bestämmelser och avtal. Finnveras fullmakt för exportfinansiering steg vid årsskiftet. Exportgarantifullmakten steg från 19 miljarder till 27 miljarder euro och finansieringsfullmakten för exportgarantier och ränteutjämningsfullmakten från 13 miljarder till 22 miljarder euro. Varje finansieringsbeslut fattas alltid utifrån en noggrann bedömning och analys. Finnvera bedömer också sin portfölj regelbundet. Hittills har det bildats en buffert på nästan 1,8 miljarder euro som kan täcka eventuella framtida förluster. Läs mer om exportgarantiverksamheten härLäs mer om exportkrediter härLäs mer om exportgarantiprodukterna här

Det snabbväxande företaget Mittametalli sökte finansiering för investering i anordningar.Alla prognoser som beskriver företagens investeringsplaner visar för närvarande mot nordost.Till exempel SMF-företagsbarometern som publicerades i februari visar att investeringsavsikterna nu är på samma nivå som 2011. Åren 2010 och 2011 var de mest positiva efter finanskrisen, men det är dock ännu långt till toppnivån före finanskrisen.– Förra hösten och i vår har det skett en klar förändring i investeringarna. Allt fler tillväxtföretag ansöker om finansiering hos Finnvera, berättar Finnveras regiondirektör Mirjam Sarkki.Enligt henne behöver företagen finansiering särskilt för investeringar i maskiner, anordningar och fastigheter. I synnerhet växande företag kan ha ett stort behov av finansiering, då de sällan har tillräckligt med säkerheter för att kunna ansöka om kommersiell finansiering.- Finnveras finansiering ger många SMF-företag förutsättningar att växa och internationaliseras, berättar Sarkki.Största delen av företagen som ansöker om investering är företag i industribranschen.I SMF-barometern uppgav vart fjärde industriföretag att de kommer att investera mer under den följande tolvmånadersperioden. Industriföretagen har också den största viljan att ansöka om extern finansiering. Det viktigaste användningsändamålet för extern finansiering är investeringar i maskiner och anordningar. Detta är en stor förändring, eftersom finansiering tidigare har ansökts i huvudsak som driftskapital.– En del av investeringarna är ersättningsinvesteringar, dvs. företagen ersätter föråldrad materiel med ny. Detta kan betraktas som en positiv trend i och med att företagen med hjälp av ersättningsinvesteringar kan verka effektivare och på detta sätt förbättra sin konkurrensförmåga, säger Sarkki.Någon investeringsvåg kan ändå inte skönjas. Till exempel servicebranschen är försiktig när det gäller investeringar.– Utvecklingen är måttlig, men en svag positiv förändring syns vid horisonten, bekräftar Sarkki.Det finns också skillnader mellan olika landskap. Investeringsplanerna är livligast i Helsingfors och i övriga delar av huvudstadsregionen, Päijänne-Tavastland, Lappland och Södra Savolax. I Mellersta Österbotten och Norra Savolax är de däremot obetydliga.Hjälp vid maskinanskaffningarHeinolaföretaget Mittametalli Oy, grundat 2012, växer i snabb takt. I fjol var företagets omsättning redan nästan tre miljoner euro och tillväxten jämfört med året innan var en knapp miljon.Mittametalli är ett typexempel på ett snabbväxande industriföretag som behöver Finnveras finansiering som stöd för sina investeringar.­ Jari Kolehmainen vid Mittametalli är redan andra generationens företagare i metallbranschen.– Vi investerade i nya anordningar och därför behövde vi Finnveras finansiering. Vi fick professionell hjälp av finansiären som förstod våra behov mycket väl, säger Jari Kolehmainen, verkställande direktör för Mittametalli.Företaget tillverkar delar av möbelrör med rörlaser och komponenter av tunnplåt med en kombinerad maskin. Kunderna finns i möbelindustrin, byggnadsindustrin och bland maskinkonstruktörer.Det tillväxtorienterade företaget kan behöva draghjälp av finansiären även i fortsättningen.– Vår omsättning ökar i snabbt takt. Nu samlar vi krafter i ungefär ett år, men vi har för avsikt att utvidga företaget betydligt även i fortsättningen, berättar Kolehmainen.SMF-företagsbarometern är en undersökning som Företagarna i Finland, Finnvera och arbets- och näringsministeriet genomför två gånger per år. Målet är att fastställa små och medelstora företags verksamhet och ekonomiska verksamhetsmiljö.FAKTA: Finansiering för tillväxt Finnvera kan vara med och finansiera företagets tillväxt och investeringar. Finansieringen kompletterar bankfinansieringen och kan utgöra antingen ett lån eller en säkerhet som ställts för banklånet för företagets räkning. Finnvera garanterar lån för alla branscher utom lantbruk, skogsbruk och grynderentreprenader inom byggnadsbranschen. Läs mer om Finnveralån här Läs mer om Finnveraborgen här Läs mer om begynnelseborgen här Läs mer om tillväxtlån här

Ett år av ökad efterfrågan och nya fullmakter.År 2016 uppvisade den globala ekonomin positiva tecken trots viktiga politiska händelser som medförde osäkerhet. Även de finländska företagen signalerade om en ökad efterfrågan och ökade investeringar, och enskilda stora exportaffärer piggade äntligen upp Finlands i övrigt svaga export. Till följd av den förutspådda ökade efterfrågan på finansieringstjänster inom exporten och den ökade ansvarsstocken höjdes Finnveras fullmakter att finansiera export. Dessutom fick bolaget nya mandat, varav ett var mellanfinansieringsprodukten tillväxtlån. Under året hämtade Finnvera nya finansieringslösningar som gynnar även små exportaffärer till marknaden.Affärsverksamhet och resultatutvecklingUnder 2016 erbjöd Finnvera lån och borgen till SMF-företag och midcap-företag till ett belopp som var 7 procent mindre än året innan. Finansieringen till företag som söker tillväxt och internationalisering samt till ägarbyten ökade emellertid i enlighet med strategin. Företag som söker tillväxt och internationalisering fick 6 procent och ägarbyten 21 procent mer finansiering än året innan.Under 2016 ökade efterfrågan på exportgarantier och specialborgen till 14,6 miljarder euro, vilket innebär en ökning på 50 procent. Också efterfrågan på exportkrediter ökade och var 12,5 miljarder euro, det vill säga på en 74 procent högre nivå än året innan. Även om exportgarantier och specialborgen samt exportkrediter efterfrågades i högre grad än föregående år gav Finnvera 34 procent färre offererade exportgarantier och specialborgen samt 82 procent färre offererade exportkrediter än året innan eftersom en del projekt eller deras kreditavtal ännu var i förhandlingsskedet i slutet av översiktsperioden. Finnverakoncernen         1.1–31.12.2016 1.1–31.12.2015 Förändring % Offererad finansiering, mn euro           Lån och borgen 845 906 -7 %     Exportgarantier och specialborgen  4 438 6 760 -34 %     Exportkrediter 760 4 131 -82 %           31.12.2016 31.12.2015 Förändring % Ansvarsstock, mn euro           Lån och borgen 2 261 2 285 -1 %     Exportgarantier och specialborgen  18 426 17 436 6 %     Exportkrediter 4 782 4 240 13 %           1.1–31.12.2016 1.1–31.12.2015 Förändring % Räntebidrag och provisionsintäkter och -kostnader (netto), mn euro 194 197 -2 % Rörelsevinst, mn euro 69 114 -39 % Resultat, mn euro 70 111 -37 %           31.12.2016 31.12.2015 Förändring % Balansomslutning, mn euro 9 498 8 418 13 % Eget kapital, mn euro 1 207 1 121 8 %  - varav fria fonder, mn euro 955 871 10 %           31.12.2016 31.12.2015 Förändring %-enh. Soliditet, % 12,7 13,3 -0,6 Kapitaltäckning, Tier 2, % 24,3 19,6 4,7 Förhållandet kostnader-intäkter, % 27,0 28,3 -1,3 Den främsta orsaken till det förbättrade resultatet för juli–december 2016 jämfört med årets första halva var att moderbolaget Finnvera Abp:s exportgarantiverksamhet hade mindre förluster och förlustreserveringar. Under perioden juli–december uppgick exportgarantiförlusterna och reserveringarna endast till 2 miljoner euro, medan det under perioden januari–juni registrerades förluster och lades till reserveringar till ett belopp av 66 miljoner euro. Under halvårsöversiktsperioden för januari–juni gjordes en garantiförlustreservering på 55 miljoner euro till den brasilianska koncernen Oi S.A. då det framgick att det finns en tydlig risk i anslutning till fordringarna på bolaget. Vid den tidpunkt då bokslutet gjordes upp bedömde Finnvera att den förlust som Oi S.A.-koncernen orsakar Finnvera är i storlek med den förlustreservering som gjordes i början av året.Finnverakoncernens resultat för 2016 var 70 miljoner euro (111). Resultatet försämrades med 41 miljoner euro, det vill säga 37 procent, jämfört med föregående år. Det försämrade resultatet påverkades av ovan nämnda förluster och förlustreserveringar inom moderbolaget Finnveras exportgarantiverksamhet som genomfördes under årets första halva och som var betydligt större än under jämförelseåret.Moderbolaget Finnvera Abp:s resultat för 2016 var 65 miljoner euro (95), varav resultatet av affärsverksamheten inom storföretag uppgick till 33 miljoner euro (82) och affärsverksamheten inom SMF-företag och midcap-företag till 32 miljoner euro (38). Resultatet av affärsverksamheten inom storföretag var klart sämre än under föregående år medan resultatet av affärsverksamheten inom SMF-företag och midcap-företag låg på en bra nivå för andra året i rad. Koncern- och ägarintresseföretagens inverkan på koncernens resultat var 6 miljoner euro (16). Finnverakoncernen H2/2016 H1/2016 Förändring H2/2015 2016 2015 Förändring Förändring   mn euro mn euro % mn euro mn euro mn euro mn euro % Räntenetto 24 27 -11 28 50 56 -6 -10 Provisionsintäkter och -kostnader (netto) 77 67 16 68 144 141 3 2 Vinster/förluster från poster som värderats till verkligt värde -10 -10 0,3 -15 -20 -21 -1 -6 Nettointäkter av investeringsverksamhet 0,2 0,1 16 0,4 0,3 0,1 0,2 133 Övriga rörelseintäkter 12 0,2 - 2 12 2 10 - Administrationskostnader -22 -22 -4 -22 -44 -44 0,1 0 Avskrivningar och nedskrivningar -2 -1 157 -1 -2 -1 1 124 Övriga rörelsekostnader -2 -3 -31 -3 -4 -6 -1 -22 Nedskrivningar av fordringar, borgens- och garantiförluster (netto) -0,2 -65 -100 -0,2 -66 -15 51 348 Nedskrivningsförlust av övriga finansiella tillgångar -2 0 - 0 -2 0 2 - Rörelseresultat 77 -7 - 58 69 114 -44 -39 Räkenskapsperiodens resultat 77 -7 - 57 70 111 -41 -37 FinansieringsutsikterKonjunkturutsikterna för SMF-företag och midcap-företag är försiktigt positiva, vilket bedöms ha en positiv inverkan på Finnveras finansiering av SMF-företag och midcap-företag under 2017. Detta framhävs i synnerhet i finansieringen av företag som söker tillväxt och internationalisering, och finansieringen av dessa företags investeringar kan fortsätta öka efter den vändning som skedde år 2016. Finnveras finansiering av ägarbyten bedöms bibehållas på samma starka nivå år 2017 som året innan. SMF-företagens och midcap-företagens aktivitet kring masskuldebrev bedöms allmänt bli aningen livligare och synas även i Finnveras finansiering.När det gäller storföretag och affärer där kapitaltillgångar säljs för export är Finnveras finansieringslösningar för köparen avgörande. Efterfrågan på exportgarantier och -krediter förväntas öka jämfört med föregående år, men det totala antalet påverkas av tidpunkten för enskilda stora exportaffärer. Enligt prognoserna står fortsättningsvis fartygsindustrin, teleindustrin och skogsindustrin för den största delen av exportefterfrågan hos storföretagen. Av de nya marknader som öppnas riktas den största efterfrågan till Iran och Argentina. År 2016 minskade ansvaren i Ryssland efter att köparna senarelagt investeringar, men under 2017 förväntas ny efterfrågan. Indien och Mexiko är övriga länder där efterfrågan på Finnveras garantier förväntas öka i framtiden. I dessa länder medför reformer för att förnya infrastrukturen exportmöjligheter för finländska företag. I Finland påverkas efterfrågan på garantier av hur stora investeringsprojekt som främjar exporten framskrider.2017 förväntas bli ett år av ökad efterfrågan. Genomförandet av strategin inom koncernen bedöms framskrida enligt planerna och verksamheten förbli självbärande även under kommande räkenskapsperiod. Det råder osäkerhet kring utvecklingen av nedskrivningarna av fordringar samt borgens- och garantiförlusterna, och därför kan de resultat som förverkligas i ganska betydande grad avvika från uppskattningen.Verkställande direktör Pauli Heikkilä:”Finnveras år 2016 tog fart i synnerhet tack vare den ökade efterfrågan på exportfinansiering och den betydande ökningen av antalet ägarbyten.  Utvecklandet av Team Finland-verksamheten fortsatte och tack vare detta arbete fick 370 företag som eftersträvar internationalisering ett skräddarsytt serviceförslag. Riksdagens beslut om att höja Finnveras fullmakter garanterar att vi även i fortsättningen kan främja finländska företags möjligheter att nå framgång på internationella marknader.Vad gäller bildandet av ett ekonomiskt resultat skiljer sig det gångna året från åren innan. I fråga om finansiering i hemlandet låg kreditportföljens struktur och resultatet av detta på en bra nivå. Vad gäller exportgarantier omfattades 2016 däremot av en större risk som realiserades, nämligen att en stor brasiliansk teleoperatör ansökte om skuldsanering, och till följd av detta var bolagsnivån lägre än tidigare år. Finnveras lagstadgade uppgift är att bära en del av de kreditrisker som oundvikligen förknippas med exportaffärer.År 2017 kommer sannolikt att stämplas av en allt större efterfrågan på Finnveras finansieringstjänster för export. Inom finansieringen av SMF-företag bedöms antalet ägarbyten förbli på en hög nivå. Finnvera startar en europeisk EFSI-finansiering om kommersiella aktörer inte börjar förmedla finansiering. Den internationella verksamhetsmiljön förblir osäker. För att få till stånd tillväxt i hemlandet behövs långsiktiga förbättringar av strukturen och kostnadskonkurrenskraften inom den finländska exportsektorn.”Ytterligare information:Pauli Heikkilä, verkställande direktör, tfn 029 460   2400Ulla Hagman, ekonomidirektör, tfn 029 460   2458