Sök i finnvera.fi
SMF-företag

Har du för avsikt att grunda eller köpa ett företag, investera eller satsa utomlands?

Läs mer Tillbaka
Storföretag

Allt om exportgarantier och -krediter samt om våra övriga lösningar som främjar internationalisering

Läs mer Tillbaka

Ägarbyte

Har du planer på att sälja eller köpa ett företag? Ett ägarbyte väcker frågor både hos säljaren och köparen. Vad är ditt företag värt? Vad borde du som köpare beakta när det gäller ett företagsköp och var får du den finansiering du behöver? Vi har sammanställt information om detta på ett ställe.

Se mer

Framåt tillsammans

Vi erbjuder finansiering då företagsverksamheten inleds, växer och internationaliseras samt som skydd mot exportrisker.

Välkommen med.
Titta på videon Läs mer om Finnvera
Begynnelseborgen för nystartade företag

Begynnelseborgen är avsedd för nystartade företag som överensstämmer med EU:s definition av SMF-företag. Banken ansöker för företagets räkning elektroniskt om begynnelseborgen från Finnvera och Finnvera fattar sitt borgensbeslut utgående från denna ansökan.

Läs mer
Att ansöka om finansiering för tillväxt

Du kan lämna in din finansieringsansökan tryggt och smidigt via vår onlinetjänst. Logga in med dina personliga bankkoder eller med Katso-koden.

Läs mer
Artiklar
19.04.2017
Finansieringen av export av tjänster kräver kreativa lösningar

Finnveras stöd möjliggjorde risktagning utomlands, berättar verkställande direktören för Smarp, Roope Heinilä. Det har länge förutspåtts att tjänster kommer att rädda Finlands export. I synnerhet ökar tjänster i anslutning till informationsteknik kraftigt och deras andel är över 40 procent av exporten av tjänster som uppgår till nästan 18 miljarder euro. För ett företag som tillhandahåller tjänster är kassaflödet vanligen den enda säkerheten. Enligt Finnveras experter kräver export av tjänster mycket kreativare finansieringslösningar än traditionell export av varor.– Det uppstår ofta kostnader för företaget redan innan företaget hinner börja producera tjänsten. Varuexportören kan använda till exempel maskiner och anordningar som säkerhet, men vid export av tjänster är den enda säkerheten ofta företagets kassaflöde, säger finansieringschef Jani Tuominen vid Finnvera.Ur finansieringsförhandlingens synvinkel är skillnaden väsentlig.– Vid export av tjänster koncentrerar vi oss på förtjänster och businesslogik, dvs. bland annat på hurdana avtal som ingås och hurdant företagets kassaflöde är, berättar Tuominen.Beträffande varuexport är det ofta enklare att hitta en finansieringslösning.– Vid varuexport kan vi vanligen granska företagets historia. Företagets bokslut och nyckeltal visar hur företaget har exporterat motsvarande produkter tidigare. För ett företag som exporterar tjänster får vi inte nödvändigtvis samma information av de periodiska nyckeltalen, förklarar Finnveras finansieringschef Ilkka Soininen som ansvarar för export av varor.En oklar gränsI Finnveras statistik syns ökningen av export av tjänster inte särskilt kraftigt, eftersom export av tjänster allt oftare är en del av exporten av varor. Eftersom Finnvera alltid skräddarsyr finansieringslösningarna för varje företag skiljer sig exportsäkerheterna för de två olika exporttyperna inte nödvändigtvis från varandra.– Exporten av tjänster är numera mycket mångsidig, då många företag som traditionellt säljer varor även säljer tjänster. Till exempel företag i maskinindustrin säljer också underhåll av anordningarna, berättar Tuominen.Enligt honom beror ökningen av exporten av tjänster delvis på det ekonomiska läget. Marknaden har också förändrats och tjänster säljs i allt större utsträckning.– Det är vanligen viktigt att exportörer av tjänster tillbringar mycket tid i mållandet. Detta krävs särskilt på stora marknader, till exempel i Förenta Staterna dit många serviceföretag riktar blickarna. Singapore, den moderna businesskoncentrationen i Asien, attraherar också tjänsteexportörer.Risktagning ledde till tillväxtSoftwareföretaget Smarp, som specialiserar sig på kommunikation för företagens anställda, har exporterat sina tjänster redan i fyra år. För serviceföretaget som började som ett startupföretag har Finnveras stöd spelat en stor roll.– Tack vare finansieringen har vi kunnat ta risker och utan risk skulle vi inte ha kunnat växa, berättar verkställande direktören för Smarp, Roope Heinilä.Smarp har för tillfället över 50 anställda.Heinilä berättar att Smarp har blivit ett internationellt företag genom att grunda egna kontor, återförsälja via lokala samarbetspartner samt genom att sälja produkten direkt från Finland. För exporten har företaget behövt hjälp särskilt när kontor har grundats utomlands.För närvarande har Smarp kontor i Helsingfors, Stockholm, London och New York. Härnäst riktar företaget blickarna mot Asien.– Exporten måste anpassas framför allt efter mållandet. Vi vill vara på plats när målet är att träffa potentiella kunder ansikte mot ansikte. På den indonesiska marknaden har det till exempel ännu inte varit förnuftigt, men i Storbritannien är det avgörande.Fakta: Exportfinansiering:Finnvera har ett flertal låne-, borgens- och exportgarantialternativ som kan kombineras till en lämplig finansieringslösning för exportören. Vilken den lämpliga lösningen är avgörs alltid fall för fall. Lån. Kortfristiga lån lämpar sig för tjänste- och varuexportörernas finansieringslösningar. Till exempel internationaliseringslånet är avsett för finansiering av ett finländskt SMF-företags affärsverksamhet utomlands. Borgen. Borgen som Finnvera beviljar kan användas som säkerhet för kredit som erhållits av banker eller andra finansiärer och för andra ansvarsförbindelser. Med hjälp av till exempel exportborgen kan exportören få finansiering från banken för driftskapital under tillverkningstiden eller efter leveransen. Finnvera kan till exempel gå i borgen för konton med kredit, limiter och bankborgenskonton. Exportgarantier. Rembursgarantin skyddar banken mot kommersiella eller politiska risker som är förknippade med exportrembursen som banken har bekräftat. Växelgarantin lämpar sig bäst för affärer under två miljoner euro. Exportkreditgarantin är avsedd för export med kort betalningstid. Med denna garanti kan exportören försäkra sina fordringar från en utländsk köpare om det skulle uppstå kreditförluster.

Artiklar
11.04.2017
Bakom Sverige skymtar Norge som satsar på nya lösningar

I Norge känner man inte till allt vad finländska företag kan.Norge har hamnat ordentligt i skuggan av Sverige om indikatorn är finländska företags export. Exporten till Norge är enligt Tullens statistik cirka 1,5 miljarder euro per år, medan handeln med det västra grannlandet Sverige uppgår till nästan sex miljarder.Företagens intresse för den norska marknaden har länge varit svagt även om finländarna har ett bra rykte i grannlandet. – Norge riktar ofta blickarna mot andra länder än Finland i öst och därför krävs det närvaro i landet för att exporten ska lyckas. Handeln grundar sig på förtroende. Många företag exporterar till länder långt borta även om detta innebär utmaningar samt kräver mycket tid och pengar, säger Finnveras regiondirektör Markus Laakkonen.– Ett företag som har planer på export gör klokt i att först ta en titt på närliggande områden. I enkäter som genomförts bland företag har intresset för närliggande områden ökat. Finländska företag har till exempel regelbundet placerat Norge på tredje eller fjärde plats i fråga om hur intressant landet är.  De traditionella olje-, gas- och energibranscherna har länge lockat företag till Norge. Under den senaste tiden har efterfrågan ökat också inom sjöfarten, fisket och byggnadsindustrin.I Norge ser man nu framtiden an med tillförsikt.  Ett exempel på detta är landets kraftiga satsning på elbilar: Norges regering har planer på att förbjuda försäljningen av traditionella diesel- och bensinbilar senast 2025.Enligt Laakkonen har många andra branscher också goda förutsättningar. Norges ekonomiska tillväxt saktade av under fjolåret, men enligt prognoserna kommer bruttonationalprodukten att öka med cirka 1,7 procent i år. Välståndet ger Norge spelrum att göra investeringar även i infrastruktur och hälsovårdstjänster.– Norge satsar mycket på att förnya hälsovårdstjänsterna, vilket betyder att efterfrågan på finländska företag i hälsovårdssektorn skulle vara stor i Norge. Försäljningsargument för finländska företag i hälsovårdssektorn är i synnerhet kompetens och effektivitet, tror Laakkonen.Den blå ekonomin på uppgångEn ännu intressantare indikator än ekonomisk tillväxt är ökningen av landets folkmängd. Enligt befolkningsprognoserna är Norge ett av de mest snabbväxande länderna i Europa.– När folkmängden ökar behövs nya vägar, trafiklösningar och skolor. Detta innebär möjligheter för finländska företag, eftersom naturförhållandena i Norge i hög grad påminner om förhållandena i Finland, säger ambassadör Erik Lundberg.Enligt honom riktar Norge just nu blickarna särskilt mot havet.– Olja och gas är inte oändliga källor och därför tvingas Norge ständigt söka lösningar för förnybar energi. Möjligheter finns särskilt i den så kallade blå ekonomin: havsindustrin, fiskindustrin och energisektorn.Hälsovårdssektorn riktar också blicken mot havet. Lundberg berättar att man i Norge för närvarande undersöker bland annat havstångens hälsoeffekter. Lundberg tror att orsaken till att så få finländska företag har sökt sig till Norge har varit att motparten är ganska okänd i båda länderna.– I Norge känner man inte till vad finländarna kan och vice versa. I många branscher finns det ett stort antal gemensamma beröringspunkter och sådana områden där förutsättningarna för samarbete är goda. Hård konkurrensLundberg betonar att de nordiska länderna överlag borde samarbeta mer. Innovationssamarbete finns redan i någon mån mellan universiteten.– Även till exempel Slush har noterats i Norge och intresset för den finländska startupidén har ökat.Norge hör till EU:s inre marknad med undantag av jordbruks- och livsmedelssektorn. Protektionism förekommer närmast i dessa branscher.– Norge är en mycket öppen ekonomi. Ett företag som har planer på att ta sig in på den norska marknaden ska dock komma ihåg att konkurrensen är hård. Företaget måste ha förberett sig väl och först måste starkt förtroende byggas upp mellan företaget och de lokala aktörerna.FAKTA: Norge Bruttonationalprodukt: Cirka 486 miljarder euro (2015). Finlands bruttonationalprodukt är 207 miljarder euro (2015). Bruttonationalprodukt per capita: 93 270 euro (2015). Finlands bruttonationalprodukt per capita är 37 827 euro (2015). Ekonomisk tillväxt: 1,6 procent (2015). Inflation: 2,3 procent (2015) Export: 105 miljarder euro (2015). Import: 71 miljarder euro (2015). Finlands totala export till Norge uppgick till cirka 1,55 miljarder euro 2015. Huvudbranscher: Industri och service. Norges viktigaste exportvaror är olja, naturgas, maskiner, metaller, kemikalier och fisk. Valuta: norsk krona 1 euro motsvarar 9,16 kronor. Mer information om Finnveras exportgarantier finns här.Källor: Utrikesministeriet, Focus Economics, TullenLäs också: Elbilsboomen lockade ett finländskt företag till Norge

Artiklar
11.04.2017
Elbilsboomen lockade ett finländskt företag till Norge

Verkställande direktören för Parkkisähkö: Norge har inte likadan kompetens inom högteknologi.Norges kraftiga satsning på ny teknologi och särskilt på utvecklingen av elbilar har fått företagen i branschen att vakna även i Finland.Det är verkligen på tiden, eftersom endast en handfull finländska företag är verksamma i Norge. För närvarande finns där ett par hundra verksamma finländska företag. Trots att Norge är vårt grannland är landet bara Finlands trettonde största utlandshandelspartner. Företaget Parkkisähkö Oy, som specialiserar sig på laddningsteknologin för elbilar, har stora förväntningar på Norge.– Norge är klar etta på den globala marknaden för elbilar och därför är det mycket naturligt för oss att styra våra steg mot den norska marknaden. För närvarande finns det nästan 150 000 elbilar i Norge och invånarantalet är i stora drag detsamma som i Finland, säger Jiri Räsänen, verkställande direktör för Parkkisähkö. Verkställande direktören för Parkkisähkö, Jiri Räsänen, ser enorma möjligheter på den norska marknaden.Var femte norsk bil är eldriven och Norges regering har planer på att förbjuda försäljningen av traditionella diesel- och bensinbilar senast 2025. För företag som Parkkisähkö är marknaden mycket större än tiofaldig, eftersom det bara finns cirka 4 000 elbilar i Finland just nu.Kommunikationen fungerarNorges köpkraft och byggboomen som pågått redan länge är andra faktorer som lockar Helsingforsföretaget till Norge.– Ur vår synvinkel är situationen utmärkt, eftersom konkurrensen bland nya produkter verkar vara mindre än i traditionella branscher. I Norge finns det inte likadan kompetens inom högteknologi som i Finland och inte heller en lika omfattande företagskultur i servicebranscherna som till exempel i Sverige, säger Räsänen.Enligt honom har det finländska företaget mottagits välvilligt i Norge. Exporten har underlättats av att några andra finländska företag som specialiserar sig på laddning av elbilar redan har röjt väg.– Landet verkar än så länge mycket okomplicerat. Det har varit lätt att komma till tals med lokala beslutsfattare och elmyndigheter. Sättet att sköta ärenden med myndigheter är överraskande likadant som i Finland och det är allt som allt mycket enkelt att umgås med människor, säger Räsänen.– Norge följer EU-direktiven i många frågor, men på grund av den norska berggrunden görs jordningen något annorlunda än i det övriga Europa. Förutom denna lilla olägenhet har vi inte haft några problem med att komma in på marknaden, fortsätter han.FAKTA: Norge Bruttonationalprodukt: Cirka 486 miljarder euro (2015). Finlands bruttonationalprodukt är 207 miljarder euro (2015). Bruttonationalprodukt per capita: 93 270 euro (2015). Finlands bruttonationalprodukt per capita är 37 827 euro (2015). Ekonomisk tillväxt: 1,6 procent (2015). Inflation: 2,3 procent (2015) Export: 105 miljarder euro (2015). Import: 71 miljarder euro (2015). Finlands totala export till Norge uppgick till cirka 1,55 miljarder euro 2015. Huvudbranscher: Industri och service. Norges viktigaste exportvaror är olja, naturgas, maskiner, metaller, kemikalier och fisk. Valuta: norsk krona 1 euro motsvarar 9,16 kronor. Mer information om Finnveras exportgarantier finns här.Källor: Utrikesministeriet, Focus Economics, TullenLäs också: Bakom Sverige skymtar Norge som satsar på nya lösningar

Pressmeddelanden
07.04.2017
Finnveras bolagsstämma: Pentti Hakkarainen ny styrelseordförande – styrelsen och förvaltningsrådet fick nya medlemmar

Finnveras bolagsstämma valde nya ledamöter till bolagets styrelse och förvaltningsråd 7.4.2017.Till ny ordförande för styrelsen valdes Pentti Hakkarainen, medlem i ECB:s Banktillsynsråd. Som I vice ordförande fortsätter överdirektör Pekka Timonen. Till II vice ordförande valdes överdirektör Terhi Järvikare som är ny ledamot i styrelsen.Till ny styrelseledamot valdes dessutom EM Ritva Laukkanen.Som medlemmar fortsätter JK Kirsi Komi, ekonom Pirkko Rantanen-Kervinen och företagarrådet Antti Zitting.Som ordförande för Finnveras förvaltningsråd fortsätter riksdagsledamot Antti Rantakangas och som vice ordförande riksdagsledamot Krista Kiuru.Till nya medlemmar i förvaltningsrådet valdes näringspolitiska experten Pia Björkbacka och teamchef Olli Rantanen. Som medlemmar fortsätter riksdagsledamot Eeva-Johanna Eloranta, riksdagsledamot Lasse Hautala, riksdagsledamot Laura Huhtasaari, riksdagsledamot Timo Kalli, riksdagsledamot Kari Kulmala, sysselsättningspolitiska experten Leila Kurki, verkställande direktör Kari Luoto, huvudekonom Veli-Matti Mattila, riksdagsledamot Ville Niinistö, verkställande direktör Carita Orlando, riksdagsledamot Eero Suutari, II vice ordförande Christel Tjeder, ledande expert Tommi Toivola och riksdagsledamot Sofia Vikman.Bolagsstämman fastställde koncernens och moderbolagets bokslut för perioden 1.1–31.12.2016 och beviljade bolagets förvaltningsråd, styrelse och verkställande direktör ansvarsfrihet samt godkände styrelsens förslag till disposition av moderbolagets vinstmedel.Som ordinarie revisor fortsätter KPMG Oy Ab och som huvudansvarig revisor CGR Juha-Pekka Mylén.Ytterligare information:verkställande direktör Pauli Heikkilä, tfn 029 460 2400förvaltningsdirektör Risto Huopaniemi, tfn 029 460 2520

Artiklar
04.04.2017
Exportören måste identifiera riskerna

Endast en tredjedel av exportföretagen skyddar sig mot risker och säkerställer att pengarna kommer in på kontot.Finländska SMF-företag utsätter sig för stora risker när de exporterar varor och tjänster. Till och med två tredjedelar av exportföretagen litar på kundens betalningsförmåga och -vilja i så hög grad att de inte skyddar sina kundfordringar.Uppgifterna grundar sig på siffrorna i SMF-företagsbarometern som publicerades i februari.Finansieringschef Maria Frosterus vid Finnvera uppmanar särskilt företag som inleder exportverksamhet att göra sig förtrogna med riskhantering i anslutning till exporthandel. En kreditförlust kan nämligen i värsta fall äventyra företagets hela framtid.– Garantiavgifterna är ganska små om man jämför med förlusterna som kan drabba företaget om fordringarna inte är försäkrade. Ju större affären och den eventuella förlusten är desto viktigare är det att skydda fordringarna, säger Frosterus.Enligt henne känner en del företagare och företag inte till fördelarna med att skydda fordringarna.– En del upplever en försäkring som onödig eftersom kunden alltid betalat sina räkningar eller köparen är ett stort bolag. De allra försiktigaste exportörerna levererar varor endast mot förskottsbetalning, men om detta betalningssätt tillämpas blir affärernas storlek och försäljningsvolymen i sin helhet snabbt ett problem, säger Frosterus.Hon påminner om att det inte finns någon säker betalare.– Det är dessutom bra att komma ihåg att betalningsförmåga och betalningsvilja är två skilda saker. En typisk orsak som köparen meddelar beträffande oviljan att betala är att köparen inte fått sina egna fordringar av slutkunden.Politiken komplicerar handelnFinnveras finansieringschef Markku Olli är av samma åsikt som sin kollega.– Även om handelspartnern är gammal och pålitlig kan exportlandet vara ett land med politisk risk. Då kan affären plötsligt kompliceras, säger Olli.Han berättar att den politiska risken realiserades som en kommersiell risk till exempel för ett par år sedan i Ryssland när rubeln devalverades. Rubelns störtdykning till följd av att oljepriset sjunkit ledde till att finländska bolag som verkar i Ryssland och deras kunder fick sig en hård knäck.Devalveringen av rubeln var inte det enda fenomenet som orsakade risker. De vanligaste politiska riskerna gäller begränsningar av överföring av kreditvaluta, stabilisering av skulder och krig eller uppror. Finnveras garantier skyddar exportören mot både kommersiella och politiska risker.Enligt Olli finns det ingen klar tumregel för hur stor risk ett enskilt företag kan bära i sin balans.– När företaget funderar över om en kreditförsäkring behövs är det i varje fall skäl att komma ihåg att företaget med andra bidrag måste få in det som företaget eventuellt kunde förlora i samband med en kreditförlust, säger Olli.  Riskerna har beaktatsTamware är ett företag som tillverkar dörrsystem för rörlig material. I fjol beslutade företaget att skydda en del av sin handel.Tammerforsföretaget, som sedan 1970-talet är underleverantör för buss-, bil-, metro- och spårvagnstillverkare, beslutade att skydda en del av sina exportaffärer när affärerna och leveranserna till Ryssland och Vitryssland annars hotade att gå i stöpet. Riiko Kaurola vid Tamware anser att både exportören och dennes kunder har nytta av att exportören skyddar sig mot risker.– Ur riskhanteringens synvinkel är det nödvändigt att skydda affärerna. Eftersom dessa affärer är så stora till sitt eurobelopp kunde det vara ödesdigert om företaget skulle tvingas ta på sig risken, berättar Tamwares business controller Riiko Kaurola.Kunden i Ryssland är en bekant och långvarig partner med vilken företaget tidigare avtalat om förskottsbetalning. På grund av det dåliga ekonomiska läget i Ryssland klarade kundföretaget dock inte längre av förskottsbetalningar.Enligt Kaurola är det i praktiken en försäkring mot det värsta att skydda sig mot risker i exporthandeln. Tamwares omsättning var över fem miljoner euro enligt bokslutet för 2015. I fjol ökade omsättningen med över 35 procent och i år med ungefär lika mycket. Mer än hälften av omsättningen kommer från utlandet.– På grund av den ekonomiska situationen i Östeuropa och Ryssland är det viktigt att förbereda sig på kreditförluster och till exempel politiska risker, säger Kaurola.FAKTA: Skyddsmekanismer för SMF-företag SMF-företag gör klokt i att handla med tryggade betalningsvillkor eller skydda sina kundfordringar för att undvika kreditförluster. Exportören bör begära en bedömning av kostnaderna för skyddet av finansiären och inkludera dem i bidraget. Riskerna som är förknippade med exporthandeln beror i de flesta fall på kundens oförmåga eller ovilja att betala eller på landet där kundföretaget är verksamt. De vanligaste skyddsmekanismerna är kreditförsäkring, remburs och växelgaranti. Kreditförsäkring: Finnvera beviljar kreditförsäkring direkt till exportföretaget och exportören ingår ett avtal med Finnvera. Försäkringen lämpar sig för fortlöpande handel med kort betalningstid. EU-lagstiftningen förbjuder Finnvera att bevilja kreditförsäkringar i Europa och några länder utanför Europa. Se listan på länder här. I försäkringen ingår en självriskandel på tio procent om riskerna realiseras. Företaget kan ansöka om ersättning efter ett betalningsdröjsmål på 90 dagar om fordran är obestridd. Kreditförsäkringen lämpar sig även för små affärer: Finnvera har kreditlimiter på till exempel 10 000 euro. Remburs: Remburs innebär att köparkundens bank binder sig skriftligt att betala köpesumman till säljaren, dvs. öppnar rembursen. Säljaren har också ingått ett avtal med sin egen bank som bekräftar rembursen. Banken kan dela risken som gäller en utländsk bank med Finnvera genom att ansöka om Finnveras rembursgaranti. Exportören underrättas inte nödvändigtvis om rembursgarantin. Växelgaranti: Växelgaranti lämpar sig bäst för relativt små kapitalvaruaffärer samt för fortlöpande export. Växeln är till nytta för både exportören och köparen, då exportören får kontant betalning och köparen får betalningstid. Finnveras växelgaranti skyddar banken mot eventuella kreditförluster. Exportören ansöker om garantin hos Finnvera och meddelar kredituppgifter både om köparen och om en eventuell borgensman samt bokslutsuppgifter för 3–4 år. Det viktiga är att finansieringen planeras i god tid före exportaffären. Då kan ett lämpligt betalningssätt väljas för affären.Läs mer om kreditriskgarantin och exportkreditgarantin.Läs mer om växelgarantin.

Artiklar
20.03.2017
Finansiären förutspår: Företagen riktar särskild uppmärksamhet mot fem länder

I Indien är konkurrensen i telesektorn aggressiv.Finnvera tror att exportföretagen i år kommer att rikta blicken mot fem länder i synnerhet.Av de nya marknader som öppnas riktas den största efterfrågan till Argentina och Iran. I prognoserna växer efterfrågan på Finnveras garantier också i Indien och Mexiko. Det femte landet på listan är Ryssland.I dessa länder medför i synnerhet investeringar som gäller förnyelse av infrastrukturen exportmöjligheter även för finländska företag.– Till exempel i Indien har exportgarantierna varit över 600 miljoner euro som störst, men under de tre senaste åren har exporten minskat, säger Finnveras regionchef för Asien Outi Homanen. - Under det senaste halvåret har vi dock med glädje kunnat konstatera att efterfrågan har kommit igång.Homanen påminner om att av dessa fem länder är Iran i en annan ställning än de övriga. Breda sanktioner riktas fortfarande mot landet, vilket försvårar exporten och begränsar finansieringen av export. Sanktioner mot Ryssland är inte lika begränsande på dessa sätt.Finnvera garanterar exportgarantier som beviljats utländska företag för att finländska företag ska kunna driva handel med dem. I en affär kan det vara fråga om till och med hundratals miljoner euro. Enligt Homanen behövs Finnvera särskilt när betalningstiden för exportkrediter är för lång med tanke på bankens risktagning.– Garantiinstitutens betydelse har även i övrigt blivit större på 2010-talet. Bankerna är fortfarande försiktiga efter föregående ekonomiska kris, berättar Homanen.Efterfrågan på Finnveras exportgarantier och specialborgen steg i fjol med 50 procent till nästan 15 miljarder euro. Efterfrågan på exportkrediter ökade med hela 74 procent till 12,5 miljarder euro.Det är särskilt varvsindustrin samt tele- och skogssektorn som ligger bakom den ökade efterfrågan.Riskbedömning även i mållandetUr exportgarantiverksamhetens synvinkel är det Finnveras uppgift att förstå vad som händer på marknaden och samtidigt bedöma riskerna. En del av riskbedömningarna görs i mållandet.I fjol besökte representanter för Finnvera Indien, Ryssland, Nigeria, Dubai, Mexiko, Argentina och Brasilien bara med kundföretagen i telesektorn.Antalet 3G- och 4G-kunder hos teleoperatörer som är verksamma i Indien har femdubblats på några år. Det har uppstått nya konkurrenter bland operatörerna, till exempel Reliance Jio som verkat i Indien i ungefär ett år och som organiserar mycket aggressiva kampanjer.Reliance Jio var en av orsakerna till att Finnvera och Nokia gjorde en gemensam resa till Indien förra hösten.– Indien har alltid varit ett extremt konkurrerat och priskänsligt marknadsområde. Eftersom invånarantalet är stort är volymerna också stora. I Indien görs nu stora investeringar för operatörerna när till exempel 3G-nätet uppdateras till 4G. Sådana situationer kräver ofta finansieringssamtal som Finnvera också önskas delta i, berättar finansieringschef Antti Saviaho som ansvarar för telesektorn vid Finnvera.Alla lokala operatörer behöver dock inte exportgarantiinstitut.– Aktörer som är stora på internationell nivå har ofta tillgång till egna finansieringsalternativ, säger Saviaho.Under besöket förra hösten träffade Finnvera ungefär ett halvdussin Nokiakunder. En del av dessa var gamla kunder, en del nyare bekantskaper.– Vi hade mycket bra möten tillsammans med exportören och vi fick mycket ny information om marknadssituationen i Indien. Vi träffade i själva verket alla operatörer och det var intressant att märka att alla hade något olika syn på marknadssituationen och de stora förändringarna som sker på marknaden. Enligt Gergely Abraham, som ansvarar för Nokias treasury samt export- och handelsfinansieringsverksamhet i Asien, har alla parter nytta av Finnveras närvaro i mållandet.– Det är ofta livsviktigt för Nokias lokala kunder och av stor betydelse för Nokias finansiella konkurrenskraft. Det är på sätt och vis fråga om mycket effektiv dörr-till-dörr-marknadsföring som ger oss möjlighet att träffa alla viktiga parter, säger Abraham.FAKTA: Så här fungerar exportfinansieringen Finnvera strävar efter att trygga finländska företags konkurrenskraft på exportmarknaden genom att erbjuda exportörerna och exportfinansiärerna ett exportfinansieringssystem som är på samma nivå som Finlands  huvudkonkurrentländer. Köparen har nytta av de konkurrenskraftiga finansieringsvillkoren. Ur exportgarantiverksamhetens synvinkel är det Finnveras uppgift att förstå vad som händer på marknaden. Samarbetsresor hjälper Finnvera att bedöma riskerna, öka Finnveras välkändhet och främja finländsk export. Servicemodellen är densamma för alla stora exportörer i olika branscher. I exportgarantiverksamheten hör länderna beroende på deras uppskattade betalningsförmåga till någon av de åtta landsklasserna. Exportgarantiverksamheten regleras av ett antal internationella bestämmelser och avtal. Finnveras fullmakt för exportfinansiering steg vid årsskiftet. Exportgarantifullmakten steg från 19 miljarder till 27 miljarder euro och finansieringsfullmakten för exportgarantier och ränteutjämningsfullmakten från 13 miljarder till 22 miljarder euro. Varje finansieringsbeslut fattas alltid utifrån en noggrann bedömning och analys. Finnvera bedömer också sin portfölj regelbundet. Hittills har det bildats en buffert på nästan 1,8 miljarder euro som kan täcka eventuella framtida förluster. Läs mer om exportgarantiverksamheten härLäs mer om exportkrediter härLäs mer om exportgarantiprodukterna här

Artiklar
16.03.2017
Tillväxtföretag som vill investera vänder sig till Finnvera

Det snabbväxande företaget Mittametalli sökte finansiering för investering i anordningar.Alla prognoser som beskriver företagens investeringsplaner visar för närvarande mot nordost.Till exempel SMF-företagsbarometern som publicerades i februari visar att investeringsavsikterna nu är på samma nivå som 2011. Åren 2010 och 2011 var de mest positiva efter finanskrisen, men det är dock ännu långt till toppnivån före finanskrisen.– Förra hösten och i vår har det skett en klar förändring i investeringarna. Allt fler tillväxtföretag ansöker om finansiering hos Finnvera, berättar Finnveras regiondirektör Mirjam Sarkki.Enligt henne behöver företagen finansiering särskilt för investeringar i maskiner, anordningar och fastigheter. I synnerhet växande företag kan ha ett stort behov av finansiering, då de sällan har tillräckligt med säkerheter för att kunna ansöka om kommersiell finansiering.- Finnveras finansiering ger många SMF-företag förutsättningar att växa och internationaliseras, berättar Sarkki.Största delen av företagen som ansöker om investering är företag i industribranschen.I SMF-barometern uppgav vart fjärde industriföretag att de kommer att investera mer under den följande tolvmånadersperioden. Industriföretagen har också den största viljan att ansöka om extern finansiering. Det viktigaste användningsändamålet för extern finansiering är investeringar i maskiner och anordningar. Detta är en stor förändring, eftersom finansiering tidigare har ansökts i huvudsak som driftskapital.– En del av investeringarna är ersättningsinvesteringar, dvs. företagen ersätter föråldrad materiel med ny. Detta kan betraktas som en positiv trend i och med att företagen med hjälp av ersättningsinvesteringar kan verka effektivare och på detta sätt förbättra sin konkurrensförmåga, säger Sarkki.Någon investeringsvåg kan ändå inte skönjas. Till exempel servicebranschen är försiktig när det gäller investeringar.– Utvecklingen är måttlig, men en svag positiv förändring syns vid horisonten, bekräftar Sarkki.Det finns också skillnader mellan olika landskap. Investeringsplanerna är livligast i Helsingfors och i övriga delar av huvudstadsregionen, Päijänne-Tavastland, Lappland och Södra Savolax. I Mellersta Österbotten och Norra Savolax är de däremot obetydliga.Hjälp vid maskinanskaffningarHeinolaföretaget Mittametalli Oy, grundat 2012, växer i snabb takt. I fjol var företagets omsättning redan nästan tre miljoner euro och tillväxten jämfört med året innan var en knapp miljon.Mittametalli är ett typexempel på ett snabbväxande industriföretag som behöver Finnveras finansiering som stöd för sina investeringar.­ Jari Kolehmainen vid Mittametalli är redan andra generationens företagare i metallbranschen.– Vi investerade i nya anordningar och därför behövde vi Finnveras finansiering. Vi fick professionell hjälp av finansiären som förstod våra behov mycket väl, säger Jari Kolehmainen, verkställande direktör för Mittametalli.Företaget tillverkar delar av möbelrör med rörlaser och komponenter av tunnplåt med en kombinerad maskin. Kunderna finns i möbelindustrin, byggnadsindustrin och bland maskinkonstruktörer.Det tillväxtorienterade företaget kan behöva draghjälp av finansiären även i fortsättningen.– Vår omsättning ökar i snabbt takt. Nu samlar vi krafter i ungefär ett år, men vi har för avsikt att utvidga företaget betydligt även i fortsättningen, berättar Kolehmainen.SMF-företagsbarometern är en undersökning som Företagarna i Finland, Finnvera och arbets- och näringsministeriet genomför två gånger per år. Målet är att fastställa små och medelstora företags verksamhet och ekonomiska verksamhetsmiljö.FAKTA: Finansiering för tillväxt Finnvera kan vara med och finansiera företagets tillväxt och investeringar. Finansieringen kompletterar bankfinansieringen och kan utgöra antingen ett lån eller en säkerhet som ställts för banklånet för företagets räkning. Finnvera garanterar lån för alla branscher utom lantbruk, skogsbruk och grynderentreprenader inom byggnadsbranschen. Läs mer om Finnveralån här Läs mer om Finnveraborgen här Läs mer om begynnelseborgen här Läs mer om tillväxtlån här

Pressmeddelanden
28.02.2017
Finnverakoncernens bokslut 1.1–31.12.2016

Ett år av ökad efterfrågan och nya fullmakter.År 2016 uppvisade den globala ekonomin positiva tecken trots viktiga politiska händelser som medförde osäkerhet. Även de finländska företagen signalerade om en ökad efterfrågan och ökade investeringar, och enskilda stora exportaffärer piggade äntligen upp Finlands i övrigt svaga export. Till följd av den förutspådda ökade efterfrågan på finansieringstjänster inom exporten och den ökade ansvarsstocken höjdes Finnveras fullmakter att finansiera export. Dessutom fick bolaget nya mandat, varav ett var mellanfinansieringsprodukten tillväxtlån. Under året hämtade Finnvera nya finansieringslösningar som gynnar även små exportaffärer till marknaden.Affärsverksamhet och resultatutvecklingUnder 2016 erbjöd Finnvera lån och borgen till SMF-företag och midcap-företag till ett belopp som var 7 procent mindre än året innan. Finansieringen till företag som söker tillväxt och internationalisering samt till ägarbyten ökade emellertid i enlighet med strategin. Företag som söker tillväxt och internationalisering fick 6 procent och ägarbyten 21 procent mer finansiering än året innan.Under 2016 ökade efterfrågan på exportgarantier och specialborgen till 14,6 miljarder euro, vilket innebär en ökning på 50 procent. Också efterfrågan på exportkrediter ökade och var 12,5 miljarder euro, det vill säga på en 74 procent högre nivå än året innan. Även om exportgarantier och specialborgen samt exportkrediter efterfrågades i högre grad än föregående år gav Finnvera 34 procent färre offererade exportgarantier och specialborgen samt 82 procent färre offererade exportkrediter än året innan eftersom en del projekt eller deras kreditavtal ännu var i förhandlingsskedet i slutet av översiktsperioden. Finnverakoncernen         1.1–31.12.2016 1.1–31.12.2015 Förändring % Offererad finansiering, mn euro           Lån och borgen 845 906 -7 %     Exportgarantier och specialborgen  4 438 6 760 -34 %     Exportkrediter 760 4 131 -82 %           31.12.2016 31.12.2015 Förändring % Ansvarsstock, mn euro           Lån och borgen 2 261 2 285 -1 %     Exportgarantier och specialborgen  18 426 17 436 6 %     Exportkrediter 4 782 4 240 13 %           1.1–31.12.2016 1.1–31.12.2015 Förändring % Räntebidrag och provisionsintäkter och -kostnader (netto), mn euro 194 197 -2 % Rörelsevinst, mn euro 69 114 -39 % Resultat, mn euro 70 111 -37 %           31.12.2016 31.12.2015 Förändring % Balansomslutning, mn euro 9 498 8 418 13 % Eget kapital, mn euro 1 207 1 121 8 %  - varav fria fonder, mn euro 955 871 10 %           31.12.2016 31.12.2015 Förändring %-enh. Soliditet, % 12,7 13,3 -0,6 Kapitaltäckning, Tier 2, % 24,3 19,6 4,7 Förhållandet kostnader-intäkter, % 27,0 28,3 -1,3 Den främsta orsaken till det förbättrade resultatet för juli–december 2016 jämfört med årets första halva var att moderbolaget Finnvera Abp:s exportgarantiverksamhet hade mindre förluster och förlustreserveringar. Under perioden juli–december uppgick exportgarantiförlusterna och reserveringarna endast till 2 miljoner euro, medan det under perioden januari–juni registrerades förluster och lades till reserveringar till ett belopp av 66 miljoner euro. Under halvårsöversiktsperioden för januari–juni gjordes en garantiförlustreservering på 55 miljoner euro till den brasilianska koncernen Oi S.A. då det framgick att det finns en tydlig risk i anslutning till fordringarna på bolaget. Vid den tidpunkt då bokslutet gjordes upp bedömde Finnvera att den förlust som Oi S.A.-koncernen orsakar Finnvera är i storlek med den förlustreservering som gjordes i början av året.Finnverakoncernens resultat för 2016 var 70 miljoner euro (111). Resultatet försämrades med 41 miljoner euro, det vill säga 37 procent, jämfört med föregående år. Det försämrade resultatet påverkades av ovan nämnda förluster och förlustreserveringar inom moderbolaget Finnveras exportgarantiverksamhet som genomfördes under årets första halva och som var betydligt större än under jämförelseåret.Moderbolaget Finnvera Abp:s resultat för 2016 var 65 miljoner euro (95), varav resultatet av affärsverksamheten inom storföretag uppgick till 33 miljoner euro (82) och affärsverksamheten inom SMF-företag och midcap-företag till 32 miljoner euro (38). Resultatet av affärsverksamheten inom storföretag var klart sämre än under föregående år medan resultatet av affärsverksamheten inom SMF-företag och midcap-företag låg på en bra nivå för andra året i rad. Koncern- och ägarintresseföretagens inverkan på koncernens resultat var 6 miljoner euro (16). Finnverakoncernen H2/2016 H1/2016 Förändring H2/2015 2016 2015 Förändring Förändring   mn euro mn euro % mn euro mn euro mn euro mn euro % Räntenetto 24 27 -11 28 50 56 -6 -10 Provisionsintäkter och -kostnader (netto) 77 67 16 68 144 141 3 2 Vinster/förluster från poster som värderats till verkligt värde -10 -10 0,3 -15 -20 -21 -1 -6 Nettointäkter av investeringsverksamhet 0,2 0,1 16 0,4 0,3 0,1 0,2 133 Övriga rörelseintäkter 12 0,2 - 2 12 2 10 - Administrationskostnader -22 -22 -4 -22 -44 -44 0,1 0 Avskrivningar och nedskrivningar -2 -1 157 -1 -2 -1 1 124 Övriga rörelsekostnader -2 -3 -31 -3 -4 -6 -1 -22 Nedskrivningar av fordringar, borgens- och garantiförluster (netto) -0,2 -65 -100 -0,2 -66 -15 51 348 Nedskrivningsförlust av övriga finansiella tillgångar -2 0 - 0 -2 0 2 - Rörelseresultat 77 -7 - 58 69 114 -44 -39 Räkenskapsperiodens resultat 77 -7 - 57 70 111 -41 -37 FinansieringsutsikterKonjunkturutsikterna för SMF-företag och midcap-företag är försiktigt positiva, vilket bedöms ha en positiv inverkan på Finnveras finansiering av SMF-företag och midcap-företag under 2017. Detta framhävs i synnerhet i finansieringen av företag som söker tillväxt och internationalisering, och finansieringen av dessa företags investeringar kan fortsätta öka efter den vändning som skedde år 2016. Finnveras finansiering av ägarbyten bedöms bibehållas på samma starka nivå år 2017 som året innan. SMF-företagens och midcap-företagens aktivitet kring masskuldebrev bedöms allmänt bli aningen livligare och synas även i Finnveras finansiering.När det gäller storföretag och affärer där kapitaltillgångar säljs för export är Finnveras finansieringslösningar för köparen avgörande. Efterfrågan på exportgarantier och -krediter förväntas öka jämfört med föregående år, men det totala antalet påverkas av tidpunkten för enskilda stora exportaffärer. Enligt prognoserna står fortsättningsvis fartygsindustrin, teleindustrin och skogsindustrin för den största delen av exportefterfrågan hos storföretagen. Av de nya marknader som öppnas riktas den största efterfrågan till Iran och Argentina. År 2016 minskade ansvaren i Ryssland efter att köparna senarelagt investeringar, men under 2017 förväntas ny efterfrågan. Indien och Mexiko är övriga länder där efterfrågan på Finnveras garantier förväntas öka i framtiden. I dessa länder medför reformer för att förnya infrastrukturen exportmöjligheter för finländska företag. I Finland påverkas efterfrågan på garantier av hur stora investeringsprojekt som främjar exporten framskrider.2017 förväntas bli ett år av ökad efterfrågan. Genomförandet av strategin inom koncernen bedöms framskrida enligt planerna och verksamheten förbli självbärande även under kommande räkenskapsperiod. Det råder osäkerhet kring utvecklingen av nedskrivningarna av fordringar samt borgens- och garantiförlusterna, och därför kan de resultat som förverkligas i ganska betydande grad avvika från uppskattningen.Verkställande direktör Pauli Heikkilä:”Finnveras år 2016 tog fart i synnerhet tack vare den ökade efterfrågan på exportfinansiering och den betydande ökningen av antalet ägarbyten.  Utvecklandet av Team Finland-verksamheten fortsatte och tack vare detta arbete fick 370 företag som eftersträvar internationalisering ett skräddarsytt serviceförslag. Riksdagens beslut om att höja Finnveras fullmakter garanterar att vi även i fortsättningen kan främja finländska företags möjligheter att nå framgång på internationella marknader.Vad gäller bildandet av ett ekonomiskt resultat skiljer sig det gångna året från åren innan. I fråga om finansiering i hemlandet låg kreditportföljens struktur och resultatet av detta på en bra nivå. Vad gäller exportgarantier omfattades 2016 däremot av en större risk som realiserades, nämligen att en stor brasiliansk teleoperatör ansökte om skuldsanering, och till följd av detta var bolagsnivån lägre än tidigare år. Finnveras lagstadgade uppgift är att bära en del av de kreditrisker som oundvikligen förknippas med exportaffärer.År 2017 kommer sannolikt att stämplas av en allt större efterfrågan på Finnveras finansieringstjänster för export. Inom finansieringen av SMF-företag bedöms antalet ägarbyten förbli på en hög nivå. Finnvera startar en europeisk EFSI-finansiering om kommersiella aktörer inte börjar förmedla finansiering. Den internationella verksamhetsmiljön förblir osäker. För att få till stånd tillväxt i hemlandet behövs långsiktiga förbättringar av strukturen och kostnadskonkurrenskraften inom den finländska exportsektorn.”Ytterligare information:Pauli Heikkilä, verkställande direktör, tfn 029 460   2400Ulla Hagman, ekonomidirektör, tfn 029 460   2458

Telefonväxel

029 460 11 (På vardagar 8.00-16.15 )

Finansieringsrådgivning

029 460 2581 (På vardagar 9.00–16.15 )

Övriga ärenden

029 460 2790 (På vardagar 9.00–16.15 )

Huvudkontor i Helsingfors

Porkalagatan 1

PB 1010, 00101 Helsingfors

Huvudkontor i Kuopio

Kallanranta 11

PL 1127, 70111 Kuopio

All kontakt information