Sök i finnvera.fi
SMF-företag

Har du för avsikt att grunda eller köpa ett företag, investera eller satsa utomlands?

Läs mer Tillbaka
Storföretag

Allt om exportgarantier och -krediter samt om våra övriga lösningar som främjar internationalisering

Läs mer Tillbaka

Ägarbyte

Har du planer på att sälja eller köpa ett företag? Ett ägarbyte väcker frågor både hos säljaren och köparen. Vad är ditt företag värt? Vad borde du som köpare beakta när det gäller ett företagsköp och var får du den finansiering du behöver? Vi har sammanställt information om detta på ett ställe.

Se mer

Framåt tillsammans

Vi erbjuder finansiering då företagsverksamheten inleds, växer och internationaliseras samt som skydd mot exportrisker.

Välkommen med.
Titta på videon Läs mer om Finnvera
Begynnelseborgen för nystartade företag

Begynnelseborgen är avsedd för nystartade företag som överensstämmer med EU:s definition av SMF-företag. Banken ansöker för företagets räkning elektroniskt om begynnelseborgen från Finnvera och Finnvera fattar sitt borgensbeslut utgående från denna ansökan.

Läs mer
Att ansöka om finansiering för tillväxt

Du kan lämna in din finansieringsansökan tryggt och smidigt via vår onlinetjänst. Logga in med dina personliga bankkoder eller med Katso-koden.

Läs mer
Pressmeddelanden
18.08.2017
Finnverakoncernens halvårsrapport 1.1–30.6.2017

Ökningen av antalet beställningar i exportindustrin har ökat efterfrågan på Finnveras exportfinansieringI och med att Finlands ekonomi har återhämtat sig och beställningarna i exportindustrin har ökat, har efterfrågan på Finnveras exportgarantier och -krediter ökat. Finnveras exportgarantifullmakt och finansieringsfullmakt för exportkrediter höjdes i början av 2017 för att bolaget ska kunna tillgodose den ökade efterfrågan särskilt på fartygsfinansiering. Höjningen av maximibeloppen för Finnveras exportgarantier och -krediter visade sig vara nödvändig i början av året. De förhöjda fullmakterna behövdes för att säkra nya stora beställningar men även bland annat i telebranschen. Efterfrågan på SMF- och midcapfinansiering har varit jämnare under början av året. Koncernen uppvisade ett starkt resultat för början av året: en vinst på 57 miljoner euro (-7). Enligt en utomstående bedömning av Finnveras verksamhet som arbets- och näringsministeriet låtit göra är bolagets riskhantering på en utmärkt nivå vid en internationell jämförelse. I samband med beviljande av finansiering hanterar Finnvera riskerna med en noggrann analys. Ansvarsstockens utveckling följs kontinuerligt och skyddas i den utsträckning det är möjligt bland annat med återförsäkringar. Under rapportperioden tillgodosåg Finnveras kapitalanskaffning den ökade efterfrågan på exportkrediter. I maj emitterade Finnvera ett 15 års masskuldebrevslån på 750 miljoner euro som var mycket efterfrågat. Masskuldebrevslånet höjdes med private placement på 100 miljoner euro i slutet av juni. Av de masskuldebrevslån som Finnvera hittills har emitterat har detta lån den längsta lånetiden.Affärsverksamhet och resultatutvecklingI januari–juni uppgick export- och specialborgen som Finnvera erbjöd till 6,3 miljarder euro, vilket är mer än fem gånger så mycket som under motsvarande period föregående år (1,2). Även utbudet av exportkrediter ökade avsevärt. I januari–juni erbjöd Finnvera 5,7 miljarder euro i exportkrediter (0,5). På ökningen inverkade stora enskilda projekt bland annat i fartygs- och telebranscherna.Finnvera fortsatte att påskynda finansieringen av små exportaffärer genom att lansera en garanti för kundfordringar som lämpar sig för exportaffärer under två miljoner euro med kort betalningstid. Målet är att påskynda finansieringen och främja verksamhetsförutsättningarna för finländska exportföretag av alla storlekar.Den totala ansvarsstocken av exportgarantier och specialborgen, inklusive gällande ansvar och offertansvar, uppgick till 22,4 miljarder euro i slutet av juni (18,4). Den totala ansvarsstocken ökade med 22 procent under rapportperioden. På ökningen inverkade särskilt ökningen av antalet offertansvar. Av det totala ansvaret uppgick de gällande ansvaren i slutet av juni till 15,8 miljarder euro, vilket betyder att ökningen endast var 2 procent jämfört med ingången av året. Ansvaret enligt maximifullmakten på 27 miljarder euro för exportgarantier uppgick i slutet av juni till 17,2 miljarder euro (14,4).Efterfrågan på SMF- och midcapfinansiering var något större i januari–juni än föregående år. Lån och borgen erbjöds under rapportperioden dock 6 procent mindre än föregående år med anledning av den marknadsbestämda finansieringen. SMF- och midcapfinansieringens låne- och borgensstock i hemlandet var vid rapportperiodens slut 2,2 miljarder euro, vilket var 2 procent lägre än vid årets början. SMF-företagsfinansiering har fortfarande i första hand sökts för driftskapital, men en positiv trend är att finansieringen i högre grad än tidigare söks för investeringar och tillväxtföretag. Under rapportperioden fortsatte Finnvera den lyckade kampanjen för att påskynda ägarbyten i SMF-företag. Målet är att med hjälp av ägarbyten öka antalet tillväxtföretag. I slutet av juni deltog Finnvera i finansieringen av nästan 550 företags ägararrangemang, vilket var 3 procent mer än föregående år. Mätt i euro var finansieringen av ägarbyten 18 procent mindre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Finnverakoncernen          1.1.–30.6.2017 1.1.–30.6.2016 Förändring % Finansieringsbeslut, mn euro           Lån och borgen 454 483 -6 %     Exportgarantier och specialborgen 6 262 1 226 411 %     Exportkrediter 5 748 477 1105 %           30.6.2017 31.12.2016 Förändring % Ansvarsstock, mn euro           Lån och borgen                                                                        2 226 2 261 -2 %     Exportgarantier och specialborgen                               22 397 18 426 22 %     Exportkrediter 5 043 4 782 5 %            1.1.–30.6.2017 1.1.–30.6.2016 Förändring % Räntenetto samt provisionsintäkter och -kostnader, mn euro              90 93 -4 % Verksamhetskostnader, mn euro 23 25 -8 % Rörelsevinst, mn euro           60 -7,4 913 % Resultat, mn euro       57 -6,9 929 %           30.6.2017 31.12.2016 Förändring % Balansomslutning, mn euro                                                             9 986 9 498 5 % Eget kapital, mn euro                                                                      1 264 1 207 5 %   - varav fria fonder, mn euro                                                           1 012 955 6 %           30.6.2017 31.12.2016 Förändring %-enh.  Soliditet, %                                                                                     12,7 % 12,7 % 0,0 Kapitaltäckning, Tier 2, inhemsk verksamhet, %                                                              23,1 % 22,5 % 0,6 Förhållandet kostnader-intäkter, %                                                25,4 % 27,0 % -1,6 Koncernens resultat i januari–juni 2017 uppvisade en vinst på 57 miljoner euro, medan resultatet under motsvarande period föregående år uppvisade en förlust på 7 miljoner.  Den största orsaken till att resultatet var bättre än föregående år var att förlusterna och förlustreserveringarna i moderbolaget Finnvera Abp:s exportgarantiverksamhet var mindre. Exportgarantiförlusterna och förlustreserveringarna var endast 2 miljoner euro i januari–juni, medan det under jämförelseperioden registrerades förluster och lades till förlustreserveringar till ett belopp av 66 miljoner euro. Koncernens borgens- och garantiförluster och -reserveringar samt nedskrivningar på lån uppgick till sammanlagt 9 miljoner euro under rapportperioden (65), dvs. 57 miljoner euro mindre än under motsvarande period föregående år. Nedskrivningarna och förlustreserveringarna som antecknats är uppskattningar vars belopp kan förändras till och med betydligt när uppgifterna kompletteras och specificeras.En orsak till att koncernens resultat förbättrades under rapportperioden var förutom de minskade garantiförlusterna och -reserveringarna även vinsterna från poster som värderats till verkligt värde. Dessa uppgick till 3 miljoner euro (-10). Ökningen av vinsterna från poster som värderats till verkligt värde berodde i synnerhet på förändringarna i verkligt värde för derivat och skulder samt kapitalinvesteringar.Resultatet förbättrades också av att verksamhetskostnaderna minskade med 8 procent eller 2 miljoner euro. De minskade verksamhetskostnaderna berodde särskilt på att personalkostnaderna samt hyres- och fastighetskostnaderna blivit mindre.Moderbolaget Finnvera Abp:s resultat under rapportperioden var 53 miljoner euro (-7). Beträffande enskilda affärsverksamheter var resultatet följande: andelen av affärsverksamheten inom storföretag var 40 miljoner euro (-17) och inom SMF- och midcapaffärsverksamheten 13 miljoner euro (10). Dotterföretagens inverkan på koncernresultatet under rapportperioden var 4 miljoner euro (0,1). Finnvera Group H1/2017 H1/2016 Förändring Förändring 2016   Mn Mn Mn % Mn Räntenetto 23 27 -3 -12 % 50 Provisionsintäkter och -kostnader (netto) 66 67 -0,3 -1 % 144 Vinster/förluster från poster som värderats till verkligt värde 3 -10 12 127 % -20 Nettointäkter av investeringsverksamhet -0,5 0,1 -0,7 -496 % 0 Övriga rörelseintäkter 0,6 0,2 0,4 202 % 12 Administrationskostnader -22 -22 -0,4 -2 % -44 Avskrivningar och nedskrivningar -0,8 -0,7 0,2 25 % -2 Övriga rörelsekostnader -1,0 -2,6 -1,6 -61 % -4 Nedskrivningar på fordringar, borgens- och garantiförluster -9 -65 -57 -87 % -66 Nedskrivningsförlust av övriga finansiella tillgångar 0 0 0 0 % -2 Rörelseresultat 60 -7,4 67 913 % 69 Räkenskapsperiodens resultat 57 -6,9 64 929 % 70 FinansieringsutsikterEfterfrågan på Finnveras exportgarantier och -krediter väntas vara stark även i fortsättningen. På de totala beloppen inverkar med all sannolikhet i hög grad enskilda stora projekt särskilt i fartygs- och telebranscherna även i fortsättningen. Storföretagens handelsförhandlingar som kräver långfristig finansiering är ofta långvariga och vi ser inga betydande förändringar jämfört med den tidigare prognostiserade efterfrågan. Efterfrågan gäller oftare än tidigare även industriländer i väst, vilket lyfter fram den långfristiga finansieringens betydelse i exportaffärer med kapitalvaror. Fartygs-, tele- och skogsindustrin väntas fortfarande stå för den största delen av efterfrågan som gäller storföretagens exportaffärer. Av Finnveras stora ansvarsländer kan en svag ekonomisk tillväxt skönjas i Ryssland och efterfrågan på exportgarantier väntas också öka jämfört med tidigare år. Trots problemen inom ekonomin och förvaltningen i Brasilien väntas efterfrågan på garantier fortsätta och i stor utsträckning gälla olika branscher. Ny efterfrågan kan också skönjas i Mellanöstern. Efterfrågan på och beviljande av Finnveras SMF-finansiering väntas bli livligare i slutet av året i och med att Finlands ekonomi växer i god takt.  Under början av året var en större del av finansieringen än tidigare inriktad på tillväxtföretag. År 2016 började Europeiska investeringsfonden (EIF) garantera krediter för banker och såväl antalet krediter som Finnveras partiella borgen ökade. Under början av 2017 mer än tredubblades det partiella borgensbeloppet till ungefär 24 miljoner euro jämfört med slutet av fjolåret. Detta förutspår en stark efterfrågan även i fortsättningen. Kampanjen för att påskynda ägarbyten fortsatte i början av året och mätt i antal finansierades ett rekordantal ägarbyten under årets första månader jämfört med tidigare år. Även efterfrågan på finansiering för ägarbyten väntas fortsätta på god nivå under resten av året.Beträffande finansieringsmarknaden är det troligt att trenden beträffande efterfrågan på SMF-finansiering i hemlandet fortsätter i oförändrad form även under årets sista månader.Verkställande direktör Pauli Heikkilä:”Av efterfrågan på Finnveras exportgarantier och finansiering att döma kan Finlands export antas återhämta sig även i andra branscher. Barometrarna som offentliggjordes under våren förutspådde en ökning av investeringar även i hemlandet och därigenom ökad efterfrågan på finansiering, men detta har ännu inte synts som någon klar ökning av efterfrågan på Finnveras SMF-finansiering i hemlandet. Vi förmodar att detta beror på att banksektorn fungerar väl i Finland och kan tillgodose efterfrågan på finansiering på ett marknadsbestämt sätt. De ekonomiska utsikterna är goda och företag som ansöker om finansiering har en bättre ekonomi än tidigare, vilket kan minska riskspridningsrollen som företaget förväntar sig av Finnvera. Ett nytt alternativ är borgen som beviljas av Europeiska fonden för strategiska investeringar. Denna borgen kan bankerna utnyttja som ett alternativ till Finnveras borgen. Användningen av Finnveras fullmakter innebär samtidigt att statens totala ansvar beträffande exportfinansiering har ökat snabbt. Det bör dock beaktas att ökningen av fullmakterna gäller exportaffärer vars leveranser sker i framtiden. Ökningen av Finnveras verkliga ansvar som lyfts nu är klart måttligare. Finnvera hanterar risker med en noggrann analys när krediter beviljas och med en kontinuerlig uppföljning av ansvarsstocken. Enligt den internationella bedömningsrapport som arbets- och näringsministeriet låtit utföra och som publicerades i mars 2017 är systemet för exportfinansiering som Finnvera genomfört i Finland av hög kvalitet och riskhanteringen representerar den högsta internationella nivån.I ekonomiskt hänseende hade Finnvera en stark början på året. Som helhet betraktat är det vårt mål även i fortsättningen att Finnveras verksamhet på lång sikt är självbärande och att verksamheten finansieras med inkomster från garantiverksamheten. Vår lagstadgade uppgift är att bära kreditrisker som är förknippade bland annat med exportaffärer. Det är omöjligt att till alla delar förutspå hur enskilda risker förverkligas.”Halvårsrapport 1.1.–30.6.2017, på engelska (PDF)Ytterligare information:Pauli Heikkilä, verkställande direktör, tfn 029 460 2400Ulla Hagman, ekonomidirektör, tfn 029 460 2458

Artiklar
19.04.2017
Finansieringen av export av tjänster kräver kreativa lösningar

Finnveras stöd möjliggjorde risktagning utomlands, berättar verkställande direktören för Smarp, Roope Heinilä. Det har länge förutspåtts att tjänster kommer att rädda Finlands export. I synnerhet ökar tjänster i anslutning till informationsteknik kraftigt och deras andel är över 40 procent av exporten av tjänster som uppgår till nästan 18 miljarder euro. För ett företag som tillhandahåller tjänster är kassaflödet vanligen den enda säkerheten. Enligt Finnveras experter kräver export av tjänster mycket kreativare finansieringslösningar än traditionell export av varor.– Det uppstår ofta kostnader för företaget redan innan företaget hinner börja producera tjänsten. Varuexportören kan använda till exempel maskiner och anordningar som säkerhet, men vid export av tjänster är den enda säkerheten ofta företagets kassaflöde, säger finansieringschef Jani Tuominen vid Finnvera.Ur finansieringsförhandlingens synvinkel är skillnaden väsentlig.– Vid export av tjänster koncentrerar vi oss på förtjänster och businesslogik, dvs. bland annat på hurdana avtal som ingås och hurdant företagets kassaflöde är, berättar Tuominen.Beträffande varuexport är det ofta enklare att hitta en finansieringslösning.– Vid varuexport kan vi vanligen granska företagets historia. Företagets bokslut och nyckeltal visar hur företaget har exporterat motsvarande produkter tidigare. För ett företag som exporterar tjänster får vi inte nödvändigtvis samma information av de periodiska nyckeltalen, förklarar Finnveras finansieringschef Ilkka Soininen som ansvarar för export av varor.En oklar gränsI Finnveras statistik syns ökningen av export av tjänster inte särskilt kraftigt, eftersom export av tjänster allt oftare är en del av exporten av varor. Eftersom Finnvera alltid skräddarsyr finansieringslösningarna för varje företag skiljer sig exportsäkerheterna för de två olika exporttyperna inte nödvändigtvis från varandra.– Exporten av tjänster är numera mycket mångsidig, då många företag som traditionellt säljer varor även säljer tjänster. Till exempel företag i maskinindustrin säljer också underhåll av anordningarna, berättar Tuominen.Enligt honom beror ökningen av exporten av tjänster delvis på det ekonomiska läget. Marknaden har också förändrats och tjänster säljs i allt större utsträckning.– Det är vanligen viktigt att exportörer av tjänster tillbringar mycket tid i mållandet. Detta krävs särskilt på stora marknader, till exempel i Förenta Staterna dit många serviceföretag riktar blickarna. Singapore, den moderna businesskoncentrationen i Asien, attraherar också tjänsteexportörer.Risktagning ledde till tillväxtSoftwareföretaget Smarp, som specialiserar sig på kommunikation för företagens anställda, har exporterat sina tjänster redan i fyra år. För serviceföretaget som började som ett startupföretag har Finnveras stöd spelat en stor roll.– Tack vare finansieringen har vi kunnat ta risker och utan risk skulle vi inte ha kunnat växa, berättar verkställande direktören för Smarp, Roope Heinilä.Smarp har för tillfället över 50 anställda.Heinilä berättar att Smarp har blivit ett internationellt företag genom att grunda egna kontor, återförsälja via lokala samarbetspartner samt genom att sälja produkten direkt från Finland. För exporten har företaget behövt hjälp särskilt när kontor har grundats utomlands.För närvarande har Smarp kontor i Helsingfors, Stockholm, London och New York. Härnäst riktar företaget blickarna mot Asien.– Exporten måste anpassas framför allt efter mållandet. Vi vill vara på plats när målet är att träffa potentiella kunder ansikte mot ansikte. På den indonesiska marknaden har det till exempel ännu inte varit förnuftigt, men i Storbritannien är det avgörande.Fakta: Exportfinansiering:Finnvera har ett flertal låne-, borgens- och exportgarantialternativ som kan kombineras till en lämplig finansieringslösning för exportören. Vilken den lämpliga lösningen är avgörs alltid fall för fall. Lån. Kortfristiga lån lämpar sig för tjänste- och varuexportörernas finansieringslösningar. Till exempel internationaliseringslånet är avsett för finansiering av ett finländskt SMF-företags affärsverksamhet utomlands. Borgen. Borgen som Finnvera beviljar kan användas som säkerhet för kredit som erhållits av banker eller andra finansiärer och för andra ansvarsförbindelser. Med hjälp av till exempel exportborgen kan exportören få finansiering från banken för driftskapital under tillverkningstiden eller efter leveransen. Finnvera kan till exempel gå i borgen för konton med kredit, limiter och bankborgenskonton. Exportgarantier. Rembursgarantin skyddar banken mot kommersiella eller politiska risker som är förknippade med exportrembursen som banken har bekräftat. Växelgarantin lämpar sig bäst för affärer under två miljoner euro. Exportkreditgarantin är avsedd för export med kort betalningstid. Med denna garanti kan exportören försäkra sina fordringar från en utländsk köpare om det skulle uppstå kreditförluster.

Artiklar
11.04.2017
Bakom Sverige skymtar Norge som satsar på nya lösningar

I Norge känner man inte till allt vad finländska företag kan.Norge har hamnat ordentligt i skuggan av Sverige om indikatorn är finländska företags export. Exporten till Norge är enligt Tullens statistik cirka 1,5 miljarder euro per år, medan handeln med det västra grannlandet Sverige uppgår till nästan sex miljarder.Företagens intresse för den norska marknaden har länge varit svagt även om finländarna har ett bra rykte i grannlandet. – Norge riktar ofta blickarna mot andra länder än Finland i öst och därför krävs det närvaro i landet för att exporten ska lyckas. Handeln grundar sig på förtroende. Många företag exporterar till länder långt borta även om detta innebär utmaningar samt kräver mycket tid och pengar, säger Finnveras regiondirektör Markus Laakkonen.– Ett företag som har planer på export gör klokt i att först ta en titt på närliggande områden. I enkäter som genomförts bland företag har intresset för närliggande områden ökat. Finländska företag har till exempel regelbundet placerat Norge på tredje eller fjärde plats i fråga om hur intressant landet är.  De traditionella olje-, gas- och energibranscherna har länge lockat företag till Norge. Under den senaste tiden har efterfrågan ökat också inom sjöfarten, fisket och byggnadsindustrin.I Norge ser man nu framtiden an med tillförsikt.  Ett exempel på detta är landets kraftiga satsning på elbilar: Norges regering har planer på att förbjuda försäljningen av traditionella diesel- och bensinbilar senast 2025.Enligt Laakkonen har många andra branscher också goda förutsättningar. Norges ekonomiska tillväxt saktade av under fjolåret, men enligt prognoserna kommer bruttonationalprodukten att öka med cirka 1,7 procent i år. Välståndet ger Norge spelrum att göra investeringar även i infrastruktur och hälsovårdstjänster.– Norge satsar mycket på att förnya hälsovårdstjänsterna, vilket betyder att efterfrågan på finländska företag i hälsovårdssektorn skulle vara stor i Norge. Försäljningsargument för finländska företag i hälsovårdssektorn är i synnerhet kompetens och effektivitet, tror Laakkonen.Den blå ekonomin på uppgångEn ännu intressantare indikator än ekonomisk tillväxt är ökningen av landets folkmängd. Enligt befolkningsprognoserna är Norge ett av de mest snabbväxande länderna i Europa.– När folkmängden ökar behövs nya vägar, trafiklösningar och skolor. Detta innebär möjligheter för finländska företag, eftersom naturförhållandena i Norge i hög grad påminner om förhållandena i Finland, säger ambassadör Erik Lundberg.Enligt honom riktar Norge just nu blickarna särskilt mot havet.– Olja och gas är inte oändliga källor och därför tvingas Norge ständigt söka lösningar för förnybar energi. Möjligheter finns särskilt i den så kallade blå ekonomin: havsindustrin, fiskindustrin och energisektorn.Hälsovårdssektorn riktar också blicken mot havet. Lundberg berättar att man i Norge för närvarande undersöker bland annat havstångens hälsoeffekter. Lundberg tror att orsaken till att så få finländska företag har sökt sig till Norge har varit att motparten är ganska okänd i båda länderna.– I Norge känner man inte till vad finländarna kan och vice versa. I många branscher finns det ett stort antal gemensamma beröringspunkter och sådana områden där förutsättningarna för samarbete är goda. Hård konkurrensLundberg betonar att de nordiska länderna överlag borde samarbeta mer. Innovationssamarbete finns redan i någon mån mellan universiteten.– Även till exempel Slush har noterats i Norge och intresset för den finländska startupidén har ökat.Norge hör till EU:s inre marknad med undantag av jordbruks- och livsmedelssektorn. Protektionism förekommer närmast i dessa branscher.– Norge är en mycket öppen ekonomi. Ett företag som har planer på att ta sig in på den norska marknaden ska dock komma ihåg att konkurrensen är hård. Företaget måste ha förberett sig väl och först måste starkt förtroende byggas upp mellan företaget och de lokala aktörerna.FAKTA: Norge Bruttonationalprodukt: Cirka 486 miljarder euro (2015). Finlands bruttonationalprodukt är 207 miljarder euro (2015). Bruttonationalprodukt per capita: 93 270 euro (2015). Finlands bruttonationalprodukt per capita är 37 827 euro (2015). Ekonomisk tillväxt: 1,6 procent (2015). Inflation: 2,3 procent (2015) Export: 105 miljarder euro (2015). Import: 71 miljarder euro (2015). Finlands totala export till Norge uppgick till cirka 1,55 miljarder euro 2015. Huvudbranscher: Industri och service. Norges viktigaste exportvaror är olja, naturgas, maskiner, metaller, kemikalier och fisk. Valuta: norsk krona 1 euro motsvarar 9,16 kronor. Mer information om Finnveras exportgarantier finns här.Källor: Utrikesministeriet, Focus Economics, TullenLäs också: Elbilsboomen lockade ett finländskt företag till Norge

Artiklar
11.04.2017
Elbilsboomen lockade ett finländskt företag till Norge

Verkställande direktören för Parkkisähkö: Norge har inte likadan kompetens inom högteknologi.Norges kraftiga satsning på ny teknologi och särskilt på utvecklingen av elbilar har fått företagen i branschen att vakna även i Finland.Det är verkligen på tiden, eftersom endast en handfull finländska företag är verksamma i Norge. För närvarande finns där ett par hundra verksamma finländska företag. Trots att Norge är vårt grannland är landet bara Finlands trettonde största utlandshandelspartner. Företaget Parkkisähkö Oy, som specialiserar sig på laddningsteknologin för elbilar, har stora förväntningar på Norge.– Norge är klar etta på den globala marknaden för elbilar och därför är det mycket naturligt för oss att styra våra steg mot den norska marknaden. För närvarande finns det nästan 150 000 elbilar i Norge och invånarantalet är i stora drag detsamma som i Finland, säger Jiri Räsänen, verkställande direktör för Parkkisähkö. Verkställande direktören för Parkkisähkö, Jiri Räsänen, ser enorma möjligheter på den norska marknaden.Var femte norsk bil är eldriven och Norges regering har planer på att förbjuda försäljningen av traditionella diesel- och bensinbilar senast 2025. För företag som Parkkisähkö är marknaden mycket större än tiofaldig, eftersom det bara finns cirka 4 000 elbilar i Finland just nu.Kommunikationen fungerarNorges köpkraft och byggboomen som pågått redan länge är andra faktorer som lockar Helsingforsföretaget till Norge.– Ur vår synvinkel är situationen utmärkt, eftersom konkurrensen bland nya produkter verkar vara mindre än i traditionella branscher. I Norge finns det inte likadan kompetens inom högteknologi som i Finland och inte heller en lika omfattande företagskultur i servicebranscherna som till exempel i Sverige, säger Räsänen.Enligt honom har det finländska företaget mottagits välvilligt i Norge. Exporten har underlättats av att några andra finländska företag som specialiserar sig på laddning av elbilar redan har röjt väg.– Landet verkar än så länge mycket okomplicerat. Det har varit lätt att komma till tals med lokala beslutsfattare och elmyndigheter. Sättet att sköta ärenden med myndigheter är överraskande likadant som i Finland och det är allt som allt mycket enkelt att umgås med människor, säger Räsänen.– Norge följer EU-direktiven i många frågor, men på grund av den norska berggrunden görs jordningen något annorlunda än i det övriga Europa. Förutom denna lilla olägenhet har vi inte haft några problem med att komma in på marknaden, fortsätter han.FAKTA: Norge Bruttonationalprodukt: Cirka 486 miljarder euro (2015). Finlands bruttonationalprodukt är 207 miljarder euro (2015). Bruttonationalprodukt per capita: 93 270 euro (2015). Finlands bruttonationalprodukt per capita är 37 827 euro (2015). Ekonomisk tillväxt: 1,6 procent (2015). Inflation: 2,3 procent (2015) Export: 105 miljarder euro (2015). Import: 71 miljarder euro (2015). Finlands totala export till Norge uppgick till cirka 1,55 miljarder euro 2015. Huvudbranscher: Industri och service. Norges viktigaste exportvaror är olja, naturgas, maskiner, metaller, kemikalier och fisk. Valuta: norsk krona 1 euro motsvarar 9,16 kronor. Mer information om Finnveras exportgarantier finns här.Källor: Utrikesministeriet, Focus Economics, TullenLäs också: Bakom Sverige skymtar Norge som satsar på nya lösningar

Pressmeddelanden
07.04.2017
Finnveras bolagsstämma: Pentti Hakkarainen ny styrelseordförande – styrelsen och förvaltningsrådet fick nya medlemmar

Finnveras bolagsstämma valde nya ledamöter till bolagets styrelse och förvaltningsråd 7.4.2017.Till ny ordförande för styrelsen valdes Pentti Hakkarainen, medlem i ECB:s Banktillsynsråd. Som I vice ordförande fortsätter överdirektör Pekka Timonen. Till II vice ordförande valdes överdirektör Terhi Järvikare som är ny ledamot i styrelsen.Till ny styrelseledamot valdes dessutom EM Ritva Laukkanen.Som medlemmar fortsätter JK Kirsi Komi, ekonom Pirkko Rantanen-Kervinen och företagarrådet Antti Zitting.Som ordförande för Finnveras förvaltningsråd fortsätter riksdagsledamot Antti Rantakangas och som vice ordförande riksdagsledamot Krista Kiuru.Till nya medlemmar i förvaltningsrådet valdes näringspolitiska experten Pia Björkbacka och teamchef Olli Rantanen. Som medlemmar fortsätter riksdagsledamot Eeva-Johanna Eloranta, riksdagsledamot Lasse Hautala, riksdagsledamot Laura Huhtasaari, riksdagsledamot Timo Kalli, riksdagsledamot Kari Kulmala, sysselsättningspolitiska experten Leila Kurki, verkställande direktör Kari Luoto, huvudekonom Veli-Matti Mattila, riksdagsledamot Ville Niinistö, verkställande direktör Carita Orlando, riksdagsledamot Eero Suutari, II vice ordförande Christel Tjeder, ledande expert Tommi Toivola och riksdagsledamot Sofia Vikman.Bolagsstämman fastställde koncernens och moderbolagets bokslut för perioden 1.1–31.12.2016 och beviljade bolagets förvaltningsråd, styrelse och verkställande direktör ansvarsfrihet samt godkände styrelsens förslag till disposition av moderbolagets vinstmedel.Som ordinarie revisor fortsätter KPMG Oy Ab och som huvudansvarig revisor CGR Juha-Pekka Mylén.Ytterligare information:verkställande direktör Pauli Heikkilä, tfn 029 460 2400förvaltningsdirektör Risto Huopaniemi, tfn 029 460 2520

Artiklar
04.04.2017
Exportören måste identifiera riskerna

Endast en tredjedel av exportföretagen skyddar sig mot risker och säkerställer att pengarna kommer in på kontot.Finländska SMF-företag utsätter sig för stora risker när de exporterar varor och tjänster. Till och med två tredjedelar av exportföretagen litar på kundens betalningsförmåga och -vilja i så hög grad att de inte skyddar sina kundfordringar.Uppgifterna grundar sig på siffrorna i SMF-företagsbarometern som publicerades i februari.Finansieringschef Maria Frosterus vid Finnvera uppmanar särskilt företag som inleder exportverksamhet att göra sig förtrogna med riskhantering i anslutning till exporthandel. En kreditförlust kan nämligen i värsta fall äventyra företagets hela framtid.– Garantiavgifterna är ganska små om man jämför med förlusterna som kan drabba företaget om fordringarna inte är försäkrade. Ju större affären och den eventuella förlusten är desto viktigare är det att skydda fordringarna, säger Frosterus.Enligt henne känner en del företagare och företag inte till fördelarna med att skydda fordringarna.– En del upplever en försäkring som onödig eftersom kunden alltid betalat sina räkningar eller köparen är ett stort bolag. De allra försiktigaste exportörerna levererar varor endast mot förskottsbetalning, men om detta betalningssätt tillämpas blir affärernas storlek och försäljningsvolymen i sin helhet snabbt ett problem, säger Frosterus.Hon påminner om att det inte finns någon säker betalare.– Det är dessutom bra att komma ihåg att betalningsförmåga och betalningsvilja är två skilda saker. En typisk orsak som köparen meddelar beträffande oviljan att betala är att köparen inte fått sina egna fordringar av slutkunden.Politiken komplicerar handelnFinnveras finansieringschef Markku Olli är av samma åsikt som sin kollega.– Även om handelspartnern är gammal och pålitlig kan exportlandet vara ett land med politisk risk. Då kan affären plötsligt kompliceras, säger Olli.Han berättar att den politiska risken realiserades som en kommersiell risk till exempel för ett par år sedan i Ryssland när rubeln devalverades. Rubelns störtdykning till följd av att oljepriset sjunkit ledde till att finländska bolag som verkar i Ryssland och deras kunder fick sig en hård knäck.Devalveringen av rubeln var inte det enda fenomenet som orsakade risker. De vanligaste politiska riskerna gäller begränsningar av överföring av kreditvaluta, stabilisering av skulder och krig eller uppror. Finnveras garantier skyddar exportören mot både kommersiella och politiska risker.Enligt Olli finns det ingen klar tumregel för hur stor risk ett enskilt företag kan bära i sin balans.– När företaget funderar över om en kreditförsäkring behövs är det i varje fall skäl att komma ihåg att företaget med andra bidrag måste få in det som företaget eventuellt kunde förlora i samband med en kreditförlust, säger Olli.  Riskerna har beaktatsTamware är ett företag som tillverkar dörrsystem för rörlig material. I fjol beslutade företaget att skydda en del av sin handel.Tammerforsföretaget, som sedan 1970-talet är underleverantör för buss-, bil-, metro- och spårvagnstillverkare, beslutade att skydda en del av sina exportaffärer när affärerna och leveranserna till Ryssland och Vitryssland annars hotade att gå i stöpet. Riiko Kaurola vid Tamware anser att både exportören och dennes kunder har nytta av att exportören skyddar sig mot risker.– Ur riskhanteringens synvinkel är det nödvändigt att skydda affärerna. Eftersom dessa affärer är så stora till sitt eurobelopp kunde det vara ödesdigert om företaget skulle tvingas ta på sig risken, berättar Tamwares business controller Riiko Kaurola.Kunden i Ryssland är en bekant och långvarig partner med vilken företaget tidigare avtalat om förskottsbetalning. På grund av det dåliga ekonomiska läget i Ryssland klarade kundföretaget dock inte längre av förskottsbetalningar.Enligt Kaurola är det i praktiken en försäkring mot det värsta att skydda sig mot risker i exporthandeln. Tamwares omsättning var över fem miljoner euro enligt bokslutet för 2015. I fjol ökade omsättningen med över 35 procent och i år med ungefär lika mycket. Mer än hälften av omsättningen kommer från utlandet.– På grund av den ekonomiska situationen i Östeuropa och Ryssland är det viktigt att förbereda sig på kreditförluster och till exempel politiska risker, säger Kaurola.FAKTA: Skyddsmekanismer för SMF-företag SMF-företag gör klokt i att handla med tryggade betalningsvillkor eller skydda sina kundfordringar för att undvika kreditförluster. Exportören bör begära en bedömning av kostnaderna för skyddet av finansiären och inkludera dem i bidraget. Riskerna som är förknippade med exporthandeln beror i de flesta fall på kundens oförmåga eller ovilja att betala eller på landet där kundföretaget är verksamt. De vanligaste skyddsmekanismerna är kreditförsäkring, remburs och växelgaranti. Kreditförsäkring: Finnvera beviljar kreditförsäkring direkt till exportföretaget och exportören ingår ett avtal med Finnvera. Försäkringen lämpar sig för fortlöpande handel med kort betalningstid. EU-lagstiftningen förbjuder Finnvera att bevilja kreditförsäkringar i Europa och några länder utanför Europa. Se listan på länder här. I försäkringen ingår en självriskandel på tio procent om riskerna realiseras. Företaget kan ansöka om ersättning efter ett betalningsdröjsmål på 90 dagar om fordran är obestridd. Kreditförsäkringen lämpar sig även för små affärer: Finnvera har kreditlimiter på till exempel 10 000 euro. Remburs: Remburs innebär att köparkundens bank binder sig skriftligt att betala köpesumman till säljaren, dvs. öppnar rembursen. Säljaren har också ingått ett avtal med sin egen bank som bekräftar rembursen. Banken kan dela risken som gäller en utländsk bank med Finnvera genom att ansöka om Finnveras rembursgaranti. Exportören underrättas inte nödvändigtvis om rembursgarantin. Växelgaranti: Växelgaranti lämpar sig bäst för relativt små kapitalvaruaffärer samt för fortlöpande export. Växeln är till nytta för både exportören och köparen, då exportören får kontant betalning och köparen får betalningstid. Finnveras växelgaranti skyddar banken mot eventuella kreditförluster. Exportören ansöker om garantin hos Finnvera och meddelar kredituppgifter både om köparen och om en eventuell borgensman samt bokslutsuppgifter för 3–4 år. Det viktiga är att finansieringen planeras i god tid före exportaffären. Då kan ett lämpligt betalningssätt väljas för affären.Läs mer om kreditriskgarantin och exportkreditgarantin.Läs mer om växelgarantin.

Artiklar
20.03.2017
Finansiären förutspår: Företagen riktar särskild uppmärksamhet mot fem länder

I Indien är konkurrensen i telesektorn aggressiv.Finnvera tror att exportföretagen i år kommer att rikta blicken mot fem länder i synnerhet.Av de nya marknader som öppnas riktas den största efterfrågan till Argentina och Iran. I prognoserna växer efterfrågan på Finnveras garantier också i Indien och Mexiko. Det femte landet på listan är Ryssland.I dessa länder medför i synnerhet investeringar som gäller förnyelse av infrastrukturen exportmöjligheter även för finländska företag.– Till exempel i Indien har exportgarantierna varit över 600 miljoner euro som störst, men under de tre senaste åren har exporten minskat, säger Finnveras regionchef för Asien Outi Homanen. - Under det senaste halvåret har vi dock med glädje kunnat konstatera att efterfrågan har kommit igång.Homanen påminner om att av dessa fem länder är Iran i en annan ställning än de övriga. Breda sanktioner riktas fortfarande mot landet, vilket försvårar exporten och begränsar finansieringen av export. Sanktioner mot Ryssland är inte lika begränsande på dessa sätt.Finnvera garanterar exportgarantier som beviljats utländska företag för att finländska företag ska kunna driva handel med dem. I en affär kan det vara fråga om till och med hundratals miljoner euro. Enligt Homanen behövs Finnvera särskilt när betalningstiden för exportkrediter är för lång med tanke på bankens risktagning.– Garantiinstitutens betydelse har även i övrigt blivit större på 2010-talet. Bankerna är fortfarande försiktiga efter föregående ekonomiska kris, berättar Homanen.Efterfrågan på Finnveras exportgarantier och specialborgen steg i fjol med 50 procent till nästan 15 miljarder euro. Efterfrågan på exportkrediter ökade med hela 74 procent till 12,5 miljarder euro.Det är särskilt varvsindustrin samt tele- och skogssektorn som ligger bakom den ökade efterfrågan.Riskbedömning även i mållandetUr exportgarantiverksamhetens synvinkel är det Finnveras uppgift att förstå vad som händer på marknaden och samtidigt bedöma riskerna. En del av riskbedömningarna görs i mållandet.I fjol besökte representanter för Finnvera Indien, Ryssland, Nigeria, Dubai, Mexiko, Argentina och Brasilien bara med kundföretagen i telesektorn.Antalet 3G- och 4G-kunder hos teleoperatörer som är verksamma i Indien har femdubblats på några år. Det har uppstått nya konkurrenter bland operatörerna, till exempel Reliance Jio som verkat i Indien i ungefär ett år och som organiserar mycket aggressiva kampanjer.Reliance Jio var en av orsakerna till att Finnvera och Nokia gjorde en gemensam resa till Indien förra hösten.– Indien har alltid varit ett extremt konkurrerat och priskänsligt marknadsområde. Eftersom invånarantalet är stort är volymerna också stora. I Indien görs nu stora investeringar för operatörerna när till exempel 3G-nätet uppdateras till 4G. Sådana situationer kräver ofta finansieringssamtal som Finnvera också önskas delta i, berättar finansieringschef Antti Saviaho som ansvarar för telesektorn vid Finnvera.Alla lokala operatörer behöver dock inte exportgarantiinstitut.– Aktörer som är stora på internationell nivå har ofta tillgång till egna finansieringsalternativ, säger Saviaho.Under besöket förra hösten träffade Finnvera ungefär ett halvdussin Nokiakunder. En del av dessa var gamla kunder, en del nyare bekantskaper.– Vi hade mycket bra möten tillsammans med exportören och vi fick mycket ny information om marknadssituationen i Indien. Vi träffade i själva verket alla operatörer och det var intressant att märka att alla hade något olika syn på marknadssituationen och de stora förändringarna som sker på marknaden. Enligt Gergely Abraham, som ansvarar för Nokias treasury samt export- och handelsfinansieringsverksamhet i Asien, har alla parter nytta av Finnveras närvaro i mållandet.– Det är ofta livsviktigt för Nokias lokala kunder och av stor betydelse för Nokias finansiella konkurrenskraft. Det är på sätt och vis fråga om mycket effektiv dörr-till-dörr-marknadsföring som ger oss möjlighet att träffa alla viktiga parter, säger Abraham.FAKTA: Så här fungerar exportfinansieringen Finnvera strävar efter att trygga finländska företags konkurrenskraft på exportmarknaden genom att erbjuda exportörerna och exportfinansiärerna ett exportfinansieringssystem som är på samma nivå som Finlands  huvudkonkurrentländer. Köparen har nytta av de konkurrenskraftiga finansieringsvillkoren. Ur exportgarantiverksamhetens synvinkel är det Finnveras uppgift att förstå vad som händer på marknaden. Samarbetsresor hjälper Finnvera att bedöma riskerna, öka Finnveras välkändhet och främja finländsk export. Servicemodellen är densamma för alla stora exportörer i olika branscher. I exportgarantiverksamheten hör länderna beroende på deras uppskattade betalningsförmåga till någon av de åtta landsklasserna. Exportgarantiverksamheten regleras av ett antal internationella bestämmelser och avtal. Finnveras fullmakt för exportfinansiering steg vid årsskiftet. Exportgarantifullmakten steg från 19 miljarder till 27 miljarder euro och finansieringsfullmakten för exportgarantier och ränteutjämningsfullmakten från 13 miljarder till 22 miljarder euro. Varje finansieringsbeslut fattas alltid utifrån en noggrann bedömning och analys. Finnvera bedömer också sin portfölj regelbundet. Hittills har det bildats en buffert på nästan 1,8 miljarder euro som kan täcka eventuella framtida förluster. Läs mer om exportgarantiverksamheten härLäs mer om exportkrediter härLäs mer om exportgarantiprodukterna här

Artiklar
16.03.2017
Tillväxtföretag som vill investera vänder sig till Finnvera

Det snabbväxande företaget Mittametalli sökte finansiering för investering i anordningar.Alla prognoser som beskriver företagens investeringsplaner visar för närvarande mot nordost.Till exempel SMF-företagsbarometern som publicerades i februari visar att investeringsavsikterna nu är på samma nivå som 2011. Åren 2010 och 2011 var de mest positiva efter finanskrisen, men det är dock ännu långt till toppnivån före finanskrisen.– Förra hösten och i vår har det skett en klar förändring i investeringarna. Allt fler tillväxtföretag ansöker om finansiering hos Finnvera, berättar Finnveras regiondirektör Mirjam Sarkki.Enligt henne behöver företagen finansiering särskilt för investeringar i maskiner, anordningar och fastigheter. I synnerhet växande företag kan ha ett stort behov av finansiering, då de sällan har tillräckligt med säkerheter för att kunna ansöka om kommersiell finansiering.- Finnveras finansiering ger många SMF-företag förutsättningar att växa och internationaliseras, berättar Sarkki.Största delen av företagen som ansöker om investering är företag i industribranschen.I SMF-barometern uppgav vart fjärde industriföretag att de kommer att investera mer under den följande tolvmånadersperioden. Industriföretagen har också den största viljan att ansöka om extern finansiering. Det viktigaste användningsändamålet för extern finansiering är investeringar i maskiner och anordningar. Detta är en stor förändring, eftersom finansiering tidigare har ansökts i huvudsak som driftskapital.– En del av investeringarna är ersättningsinvesteringar, dvs. företagen ersätter föråldrad materiel med ny. Detta kan betraktas som en positiv trend i och med att företagen med hjälp av ersättningsinvesteringar kan verka effektivare och på detta sätt förbättra sin konkurrensförmåga, säger Sarkki.Någon investeringsvåg kan ändå inte skönjas. Till exempel servicebranschen är försiktig när det gäller investeringar.– Utvecklingen är måttlig, men en svag positiv förändring syns vid horisonten, bekräftar Sarkki.Det finns också skillnader mellan olika landskap. Investeringsplanerna är livligast i Helsingfors och i övriga delar av huvudstadsregionen, Päijänne-Tavastland, Lappland och Södra Savolax. I Mellersta Österbotten och Norra Savolax är de däremot obetydliga.Hjälp vid maskinanskaffningarHeinolaföretaget Mittametalli Oy, grundat 2012, växer i snabb takt. I fjol var företagets omsättning redan nästan tre miljoner euro och tillväxten jämfört med året innan var en knapp miljon.Mittametalli är ett typexempel på ett snabbväxande industriföretag som behöver Finnveras finansiering som stöd för sina investeringar.­ Jari Kolehmainen vid Mittametalli är redan andra generationens företagare i metallbranschen.– Vi investerade i nya anordningar och därför behövde vi Finnveras finansiering. Vi fick professionell hjälp av finansiären som förstod våra behov mycket väl, säger Jari Kolehmainen, verkställande direktör för Mittametalli.Företaget tillverkar delar av möbelrör med rörlaser och komponenter av tunnplåt med en kombinerad maskin. Kunderna finns i möbelindustrin, byggnadsindustrin och bland maskinkonstruktörer.Det tillväxtorienterade företaget kan behöva draghjälp av finansiären även i fortsättningen.– Vår omsättning ökar i snabbt takt. Nu samlar vi krafter i ungefär ett år, men vi har för avsikt att utvidga företaget betydligt även i fortsättningen, berättar Kolehmainen.SMF-företagsbarometern är en undersökning som Företagarna i Finland, Finnvera och arbets- och näringsministeriet genomför två gånger per år. Målet är att fastställa små och medelstora företags verksamhet och ekonomiska verksamhetsmiljö.FAKTA: Finansiering för tillväxt Finnvera kan vara med och finansiera företagets tillväxt och investeringar. Finansieringen kompletterar bankfinansieringen och kan utgöra antingen ett lån eller en säkerhet som ställts för banklånet för företagets räkning. Finnvera garanterar lån för alla branscher utom lantbruk, skogsbruk och grynderentreprenader inom byggnadsbranschen. Läs mer om Finnveralån här Läs mer om Finnveraborgen här Läs mer om begynnelseborgen här Läs mer om tillväxtlån här

Telefonväxel

029 460 11 (På vardagar 8.00-16.15 )

Finansieringsrådgivning

029 460 2581 (På vardagar 9.00–16.15 )

Övriga ärenden

029 460 2790 (På vardagar 9.00–16.15 )

Huvudkontor i Helsingfors

Porkalagatan 1

PB 1010, 00101 Helsingfors

Huvudkontor i Kuopio

Kallanranta 11

PL 1127, 70111 Kuopio

All kontakt information