Framåt tillsammans

Ökningen av antalet beställningar i exportindustrin har ökat efterfrågan på Finnveras exportfinansieringI och med att Finlands ekonomi har återhämtat sig och beställningarna i exportindustrin har ökat, har efterfrågan på Finnveras exportgarantier och -krediter ökat. Finnveras exportgarantifullmakt och finansieringsfullmakt för exportkrediter höjdes i början av 2017 för att bolaget ska kunna tillgodose den ökade efterfrågan särskilt på fartygsfinansiering. Höjningen av maximibeloppen för Finnveras exportgarantier och -krediter visade sig vara nödvändig i början av året. De förhöjda fullmakterna behövdes för att säkra nya stora beställningar men även bland annat i telebranschen. Efterfrågan på SMF- och midcapfinansiering har varit jämnare under början av året. Koncernen uppvisade ett starkt resultat för början av året: en vinst på 57 miljoner euro (-7). Enligt en utomstående bedömning av Finnveras verksamhet som arbets- och näringsministeriet låtit göra är bolagets riskhantering på en utmärkt nivå vid en internationell jämförelse. I samband med beviljande av finansiering hanterar Finnvera riskerna med en noggrann analys. Ansvarsstockens utveckling följs kontinuerligt och skyddas i den utsträckning det är möjligt bland annat med återförsäkringar. Under rapportperioden tillgodosåg Finnveras kapitalanskaffning den ökade efterfrågan på exportkrediter. I maj emitterade Finnvera ett 15 års masskuldebrevslån på 750 miljoner euro som var mycket efterfrågat. Masskuldebrevslånet höjdes med private placement på 100 miljoner euro i slutet av juni. Av de masskuldebrevslån som Finnvera hittills har emitterat har detta lån den längsta lånetiden.Affärsverksamhet och resultatutvecklingI januari–juni uppgick export- och specialborgen som Finnvera erbjöd till 6,3 miljarder euro, vilket är mer än fem gånger så mycket som under motsvarande period föregående år (1,2). Även utbudet av exportkrediter ökade avsevärt. I januari–juni erbjöd Finnvera 5,7 miljarder euro i exportkrediter (0,5). På ökningen inverkade stora enskilda projekt bland annat i fartygs- och telebranscherna.Finnvera fortsatte att påskynda finansieringen av små exportaffärer genom att lansera en garanti för kundfordringar som lämpar sig för exportaffärer under två miljoner euro med kort betalningstid. Målet är att påskynda finansieringen och främja verksamhetsförutsättningarna för finländska exportföretag av alla storlekar.Den totala ansvarsstocken av exportgarantier och specialborgen, inklusive gällande ansvar och offertansvar, uppgick till 22,4 miljarder euro i slutet av juni (18,4). Den totala ansvarsstocken ökade med 22 procent under rapportperioden. På ökningen inverkade särskilt ökningen av antalet offertansvar. Av det totala ansvaret uppgick de gällande ansvaren i slutet av juni till 15,8 miljarder euro, vilket betyder att ökningen endast var 2 procent jämfört med ingången av året. Ansvaret enligt maximifullmakten på 27 miljarder euro för exportgarantier uppgick i slutet av juni till 17,2 miljarder euro (14,4).Efterfrågan på SMF- och midcapfinansiering var något större i januari–juni än föregående år. Lån och borgen erbjöds under rapportperioden dock 6 procent mindre än föregående år med anledning av den marknadsbestämda finansieringen. SMF- och midcapfinansieringens låne- och borgensstock i hemlandet var vid rapportperiodens slut 2,2 miljarder euro, vilket var 2 procent lägre än vid årets början. SMF-företagsfinansiering har fortfarande i första hand sökts för driftskapital, men en positiv trend är att finansieringen i högre grad än tidigare söks för investeringar och tillväxtföretag. Under rapportperioden fortsatte Finnvera den lyckade kampanjen för att påskynda ägarbyten i SMF-företag. Målet är att med hjälp av ägarbyten öka antalet tillväxtföretag. I slutet av juni deltog Finnvera i finansieringen av nästan 550 företags ägararrangemang, vilket var 3 procent mer än föregående år. Mätt i euro var finansieringen av ägarbyten 18 procent mindre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Finnverakoncernen          1.1.–30.6.2017 1.1.–30.6.2016 Förändring % Finansieringsbeslut, mn euro           Lån och borgen 454 483 -6 %     Exportgarantier och specialborgen 6 262 1 226 411 %     Exportkrediter 5 748 477 1105 %           30.6.2017 31.12.2016 Förändring % Ansvarsstock, mn euro           Lån och borgen                                                                        2 226 2 261 -2 %     Exportgarantier och specialborgen                               22 397 18 426 22 %     Exportkrediter 5 043 4 782 5 %            1.1.–30.6.2017 1.1.–30.6.2016 Förändring % Räntenetto samt provisionsintäkter och -kostnader, mn euro              90 93 -4 % Verksamhetskostnader, mn euro 23 25 -8 % Rörelsevinst, mn euro           60 -7,4 913 % Resultat, mn euro       57 -6,9 929 %           30.6.2017 31.12.2016 Förändring % Balansomslutning, mn euro                                                             9 986 9 498 5 % Eget kapital, mn euro                                                                      1 264 1 207 5 %   - varav fria fonder, mn euro                                                           1 012 955 6 %           30.6.2017 31.12.2016 Förändring %-enh.  Soliditet, %                                                                                     12,7 % 12,7 % 0,0 Kapitaltäckning, Tier 2, inhemsk verksamhet, %                                                              23,1 % 22,5 % 0,6 Förhållandet kostnader-intäkter, %                                                25,4 % 27,0 % -1,6 Koncernens resultat i januari–juni 2017 uppvisade en vinst på 57 miljoner euro, medan resultatet under motsvarande period föregående år uppvisade en förlust på 7 miljoner.  Den största orsaken till att resultatet var bättre än föregående år var att förlusterna och förlustreserveringarna i moderbolaget Finnvera Abp:s exportgarantiverksamhet var mindre. Exportgarantiförlusterna och förlustreserveringarna var endast 2 miljoner euro i januari–juni, medan det under jämförelseperioden registrerades förluster och lades till förlustreserveringar till ett belopp av 66 miljoner euro. Koncernens borgens- och garantiförluster och -reserveringar samt nedskrivningar på lån uppgick till sammanlagt 9 miljoner euro under rapportperioden (65), dvs. 57 miljoner euro mindre än under motsvarande period föregående år. Nedskrivningarna och förlustreserveringarna som antecknats är uppskattningar vars belopp kan förändras till och med betydligt när uppgifterna kompletteras och specificeras.En orsak till att koncernens resultat förbättrades under rapportperioden var förutom de minskade garantiförlusterna och -reserveringarna även vinsterna från poster som värderats till verkligt värde. Dessa uppgick till 3 miljoner euro (-10). Ökningen av vinsterna från poster som värderats till verkligt värde berodde i synnerhet på förändringarna i verkligt värde för derivat och skulder samt kapitalinvesteringar.Resultatet förbättrades också av att verksamhetskostnaderna minskade med 8 procent eller 2 miljoner euro. De minskade verksamhetskostnaderna berodde särskilt på att personalkostnaderna samt hyres- och fastighetskostnaderna blivit mindre.Moderbolaget Finnvera Abp:s resultat under rapportperioden var 53 miljoner euro (-7). Beträffande enskilda affärsverksamheter var resultatet följande: andelen av affärsverksamheten inom storföretag var 40 miljoner euro (-17) och inom SMF- och midcapaffärsverksamheten 13 miljoner euro (10). Dotterföretagens inverkan på koncernresultatet under rapportperioden var 4 miljoner euro (0,1). Finnvera Group H1/2017 H1/2016 Förändring Förändring 2016   Mn Mn Mn % Mn Räntenetto 23 27 -3 -12 % 50 Provisionsintäkter och -kostnader (netto) 66 67 -0,3 -1 % 144 Vinster/förluster från poster som värderats till verkligt värde 3 -10 12 127 % -20 Nettointäkter av investeringsverksamhet -0,5 0,1 -0,7 -496 % 0 Övriga rörelseintäkter 0,6 0,2 0,4 202 % 12 Administrationskostnader -22 -22 -0,4 -2 % -44 Avskrivningar och nedskrivningar -0,8 -0,7 0,2 25 % -2 Övriga rörelsekostnader -1,0 -2,6 -1,6 -61 % -4 Nedskrivningar på fordringar, borgens- och garantiförluster -9 -65 -57 -87 % -66 Nedskrivningsförlust av övriga finansiella tillgångar 0 0 0 0 % -2 Rörelseresultat 60 -7,4 67 913 % 69 Räkenskapsperiodens resultat 57 -6,9 64 929 % 70 FinansieringsutsikterEfterfrågan på Finnveras exportgarantier och -krediter väntas vara stark även i fortsättningen. På de totala beloppen inverkar med all sannolikhet i hög grad enskilda stora projekt särskilt i fartygs- och telebranscherna även i fortsättningen. Storföretagens handelsförhandlingar som kräver långfristig finansiering är ofta långvariga och vi ser inga betydande förändringar jämfört med den tidigare prognostiserade efterfrågan. Efterfrågan gäller oftare än tidigare även industriländer i väst, vilket lyfter fram den långfristiga finansieringens betydelse i exportaffärer med kapitalvaror. Fartygs-, tele- och skogsindustrin väntas fortfarande stå för den största delen av efterfrågan som gäller storföretagens exportaffärer. Av Finnveras stora ansvarsländer kan en svag ekonomisk tillväxt skönjas i Ryssland och efterfrågan på exportgarantier väntas också öka jämfört med tidigare år. Trots problemen inom ekonomin och förvaltningen i Brasilien väntas efterfrågan på garantier fortsätta och i stor utsträckning gälla olika branscher. Ny efterfrågan kan också skönjas i Mellanöstern. Efterfrågan på och beviljande av Finnveras SMF-finansiering väntas bli livligare i slutet av året i och med att Finlands ekonomi växer i god takt.  Under början av året var en större del av finansieringen än tidigare inriktad på tillväxtföretag. År 2016 började Europeiska investeringsfonden (EIF) garantera krediter för banker och såväl antalet krediter som Finnveras partiella borgen ökade. Under början av 2017 mer än tredubblades det partiella borgensbeloppet till ungefär 24 miljoner euro jämfört med slutet av fjolåret. Detta förutspår en stark efterfrågan även i fortsättningen. Kampanjen för att påskynda ägarbyten fortsatte i början av året och mätt i antal finansierades ett rekordantal ägarbyten under årets första månader jämfört med tidigare år. Även efterfrågan på finansiering för ägarbyten väntas fortsätta på god nivå under resten av året.Beträffande finansieringsmarknaden är det troligt att trenden beträffande efterfrågan på SMF-finansiering i hemlandet fortsätter i oförändrad form även under årets sista månader.Verkställande direktör Pauli Heikkilä:”Av efterfrågan på Finnveras exportgarantier och finansiering att döma kan Finlands export antas återhämta sig även i andra branscher. Barometrarna som offentliggjordes under våren förutspådde en ökning av investeringar även i hemlandet och därigenom ökad efterfrågan på finansiering, men detta har ännu inte synts som någon klar ökning av efterfrågan på Finnveras SMF-finansiering i hemlandet. Vi förmodar att detta beror på att banksektorn fungerar väl i Finland och kan tillgodose efterfrågan på finansiering på ett marknadsbestämt sätt. De ekonomiska utsikterna är goda och företag som ansöker om finansiering har en bättre ekonomi än tidigare, vilket kan minska riskspridningsrollen som företaget förväntar sig av Finnvera. Ett nytt alternativ är borgen som beviljas av Europeiska fonden för strategiska investeringar. Denna borgen kan bankerna utnyttja som ett alternativ till Finnveras borgen. Användningen av Finnveras fullmakter innebär samtidigt att statens totala ansvar beträffande exportfinansiering har ökat snabbt. Det bör dock beaktas att ökningen av fullmakterna gäller exportaffärer vars leveranser sker i framtiden. Ökningen av Finnveras verkliga ansvar som lyfts nu är klart måttligare. Finnvera hanterar risker med en noggrann analys när krediter beviljas och med en kontinuerlig uppföljning av ansvarsstocken. Enligt den internationella bedömningsrapport som arbets- och näringsministeriet låtit utföra och som publicerades i mars 2017 är systemet för exportfinansiering som Finnvera genomfört i Finland av hög kvalitet och riskhanteringen representerar den högsta internationella nivån.I ekonomiskt hänseende hade Finnvera en stark början på året. Som helhet betraktat är det vårt mål även i fortsättningen att Finnveras verksamhet på lång sikt är självbärande och att verksamheten finansieras med inkomster från garantiverksamheten. Vår lagstadgade uppgift är att bära kreditrisker som är förknippade bland annat med exportaffärer. Det är omöjligt att till alla delar förutspå hur enskilda risker förverkligas.”Halvårsrapport 1.1.–30.6.2017, på engelska (PDF)Ytterligare information:Pauli Heikkilä, verkställande direktör, tfn 029 460 2400Ulla Hagman, ekonomidirektör, tfn 029 460 2458

Finnveras stöd möjliggjorde risktagning utomlands, berättar verkställande direktören för Smarp, Roope Heinilä. Det har länge förutspåtts att tjänster kommer att rädda Finlands export. I synnerhet ökar tjänster i anslutning till informationsteknik kraftigt och deras andel är över 40 procent av exporten av tjänster som uppgår till nästan 18 miljarder euro. För ett företag som tillhandahåller tjänster är kassaflödet vanligen den enda säkerheten. Enligt Finnveras experter kräver export av tjänster mycket kreativare finansieringslösningar än traditionell export av varor.– Det uppstår ofta kostnader för företaget redan innan företaget hinner börja producera tjänsten. Varuexportören kan använda till exempel maskiner och anordningar som säkerhet, men vid export av tjänster är den enda säkerheten ofta företagets kassaflöde, säger finansieringschef Jani Tuominen vid Finnvera.Ur finansieringsförhandlingens synvinkel är skillnaden väsentlig.– Vid export av tjänster koncentrerar vi oss på förtjänster och businesslogik, dvs. bland annat på hurdana avtal som ingås och hurdant företagets kassaflöde är, berättar Tuominen.Beträffande varuexport är det ofta enklare att hitta en finansieringslösning.– Vid varuexport kan vi vanligen granska företagets historia. Företagets bokslut och nyckeltal visar hur företaget har exporterat motsvarande produkter tidigare. För ett företag som exporterar tjänster får vi inte nödvändigtvis samma information av de periodiska nyckeltalen, förklarar Finnveras finansieringschef Ilkka Soininen som ansvarar för export av varor.En oklar gränsI Finnveras statistik syns ökningen av export av tjänster inte särskilt kraftigt, eftersom export av tjänster allt oftare är en del av exporten av varor. Eftersom Finnvera alltid skräddarsyr finansieringslösningarna för varje företag skiljer sig exportsäkerheterna för de två olika exporttyperna inte nödvändigtvis från varandra.– Exporten av tjänster är numera mycket mångsidig, då många företag som traditionellt säljer varor även säljer tjänster. Till exempel företag i maskinindustrin säljer också underhåll av anordningarna, berättar Tuominen.Enligt honom beror ökningen av exporten av tjänster delvis på det ekonomiska läget. Marknaden har också förändrats och tjänster säljs i allt större utsträckning.– Det är vanligen viktigt att exportörer av tjänster tillbringar mycket tid i mållandet. Detta krävs särskilt på stora marknader, till exempel i Förenta Staterna dit många serviceföretag riktar blickarna. Singapore, den moderna businesskoncentrationen i Asien, attraherar också tjänsteexportörer.Risktagning ledde till tillväxtSoftwareföretaget Smarp, som specialiserar sig på kommunikation för företagens anställda, har exporterat sina tjänster redan i fyra år. För serviceföretaget som började som ett startupföretag har Finnveras stöd spelat en stor roll.– Tack vare finansieringen har vi kunnat ta risker och utan risk skulle vi inte ha kunnat växa, berättar verkställande direktören för Smarp, Roope Heinilä.Smarp har för tillfället över 50 anställda.Heinilä berättar att Smarp har blivit ett internationellt företag genom att grunda egna kontor, återförsälja via lokala samarbetspartner samt genom att sälja produkten direkt från Finland. För exporten har företaget behövt hjälp särskilt när kontor har grundats utomlands.För närvarande har Smarp kontor i Helsingfors, Stockholm, London och New York. Härnäst riktar företaget blickarna mot Asien.– Exporten måste anpassas framför allt efter mållandet. Vi vill vara på plats när målet är att träffa potentiella kunder ansikte mot ansikte. På den indonesiska marknaden har det till exempel ännu inte varit förnuftigt, men i Storbritannien är det avgörande.Fakta: Exportfinansiering:Finnvera har ett flertal låne-, borgens- och exportgarantialternativ som kan kombineras till en lämplig finansieringslösning för exportören. Vilken den lämpliga lösningen är avgörs alltid fall för fall. Lån. Kortfristiga lån lämpar sig för tjänste- och varuexportörernas finansieringslösningar. Till exempel internationaliseringslånet är avsett för finansiering av ett finländskt SMF-företags affärsverksamhet utomlands. Borgen. Borgen som Finnvera beviljar kan användas som säkerhet för kredit som erhållits av banker eller andra finansiärer och för andra ansvarsförbindelser. Med hjälp av till exempel exportborgen kan exportören få finansiering från banken för driftskapital under tillverkningstiden eller efter leveransen. Finnvera kan till exempel gå i borgen för konton med kredit, limiter och bankborgenskonton. Exportgarantier. Rembursgarantin skyddar banken mot kommersiella eller politiska risker som är förknippade med exportrembursen som banken har bekräftat. Växelgarantin lämpar sig bäst för affärer under två miljoner euro. Exportkreditgarantin är avsedd för export med kort betalningstid. Med denna garanti kan exportören försäkra sina fordringar från en utländsk köpare om det skulle uppstå kreditförluster.

I Norge känner man inte till allt vad finländska företag kan.Norge har hamnat ordentligt i skuggan av Sverige om indikatorn är finländska företags export. Exporten till Norge är enligt Tullens statistik cirka 1,5 miljarder euro per år, medan handeln med det västra grannlandet Sverige uppgår till nästan sex miljarder.Företagens intresse för den norska marknaden har länge varit svagt även om finländarna har ett bra rykte i grannlandet. – Norge riktar ofta blickarna mot andra länder än Finland i öst och därför krävs det närvaro i landet för att exporten ska lyckas. Handeln grundar sig på förtroende. Många företag exporterar till länder långt borta även om detta innebär utmaningar samt kräver mycket tid och pengar, säger Finnveras regiondirektör Markus Laakkonen.– Ett företag som har planer på export gör klokt i att först ta en titt på närliggande områden. I enkäter som genomförts bland företag har intresset för närliggande områden ökat. Finländska företag har till exempel regelbundet placerat Norge på tredje eller fjärde plats i fråga om hur intressant landet är.  De traditionella olje-, gas- och energibranscherna har länge lockat företag till Norge. Under den senaste tiden har efterfrågan ökat också inom sjöfarten, fisket och byggnadsindustrin.I Norge ser man nu framtiden an med tillförsikt.  Ett exempel på detta är landets kraftiga satsning på elbilar: Norges regering har planer på att förbjuda försäljningen av traditionella diesel- och bensinbilar senast 2025.Enligt Laakkonen har många andra branscher också goda förutsättningar. Norges ekonomiska tillväxt saktade av under fjolåret, men enligt prognoserna kommer bruttonationalprodukten att öka med cirka 1,7 procent i år. Välståndet ger Norge spelrum att göra investeringar även i infrastruktur och hälsovårdstjänster.– Norge satsar mycket på att förnya hälsovårdstjänsterna, vilket betyder att efterfrågan på finländska företag i hälsovårdssektorn skulle vara stor i Norge. Försäljningsargument för finländska företag i hälsovårdssektorn är i synnerhet kompetens och effektivitet, tror Laakkonen.Den blå ekonomin på uppgångEn ännu intressantare indikator än ekonomisk tillväxt är ökningen av landets folkmängd. Enligt befolkningsprognoserna är Norge ett av de mest snabbväxande länderna i Europa.– När folkmängden ökar behövs nya vägar, trafiklösningar och skolor. Detta innebär möjligheter för finländska företag, eftersom naturförhållandena i Norge i hög grad påminner om förhållandena i Finland, säger ambassadör Erik Lundberg.Enligt honom riktar Norge just nu blickarna särskilt mot havet.– Olja och gas är inte oändliga källor och därför tvingas Norge ständigt söka lösningar för förnybar energi. Möjligheter finns särskilt i den så kallade blå ekonomin: havsindustrin, fiskindustrin och energisektorn.Hälsovårdssektorn riktar också blicken mot havet. Lundberg berättar att man i Norge för närvarande undersöker bland annat havstångens hälsoeffekter. Lundberg tror att orsaken till att så få finländska företag har sökt sig till Norge har varit att motparten är ganska okänd i båda länderna.– I Norge känner man inte till vad finländarna kan och vice versa. I många branscher finns det ett stort antal gemensamma beröringspunkter och sådana områden där förutsättningarna för samarbete är goda. Hård konkurrensLundberg betonar att de nordiska länderna överlag borde samarbeta mer. Innovationssamarbete finns redan i någon mån mellan universiteten.– Även till exempel Slush har noterats i Norge och intresset för den finländska startupidén har ökat.Norge hör till EU:s inre marknad med undantag av jordbruks- och livsmedelssektorn. Protektionism förekommer närmast i dessa branscher.– Norge är en mycket öppen ekonomi. Ett företag som har planer på att ta sig in på den norska marknaden ska dock komma ihåg att konkurrensen är hård. Företaget måste ha förberett sig väl och först måste starkt förtroende byggas upp mellan företaget och de lokala aktörerna.FAKTA: Norge Bruttonationalprodukt: Cirka 486 miljarder euro (2015). Finlands bruttonationalprodukt är 207 miljarder euro (2015). Bruttonationalprodukt per capita: 93 270 euro (2015). Finlands bruttonationalprodukt per capita är 37 827 euro (2015). Ekonomisk tillväxt: 1,6 procent (2015). Inflation: 2,3 procent (2015) Export: 105 miljarder euro (2015). Import: 71 miljarder euro (2015). Finlands totala export till Norge uppgick till cirka 1,55 miljarder euro 2015. Huvudbranscher: Industri och service. Norges viktigaste exportvaror är olja, naturgas, maskiner, metaller, kemikalier och fisk. Valuta: norsk krona 1 euro motsvarar 9,16 kronor. Mer information om Finnveras exportgarantier finns här.Källor: Utrikesministeriet, Focus Economics, TullenLäs också: Elbilsboomen lockade ett finländskt företag till Norge