Traditionella industribranscher förnyas i Norge – intressant marknad för högteknologiföretag

Vägen för SMF-företag som har planer på internationalisering går i allmänhet via Sverige söderut mot Tyskland, Storbritannien och övriga Centraleuropa – eller direkt till Kina eller USA. I Finnveras och Handelskammarens exportfinansieringsbarometer var Norge det tredje viktigaste exportlandet, fast det låg rätt långt efter täten. På senare år har det rika oljelandet och grannen dock börjat väcka mer intresse.

Norge är en stabil nordisk demokrati, vars ekonomi växer med fart och där arbetslösheten ligger under fyra procent. Landet investerar i infrastruktur, sjukhus, flygfält – saker där finländska teknologiföretags produkter och tjänster kan bidra med effektivitet och kostnadsbesparingar och samtidigt höja företagens verksamhet till en ny nivå.

– På grund av den blomstrande oljeindustrin har norrmännen vant sig vid att kräva det bästa, men när ett exportföretag redan har några goda leveransreferenser i bakfickan, kan Norge vara en bra startpunkt för att ta över världen. En fördel är även att det går att göra affärer utan jetlag! säger handelsråd Jukka Suokas på Finlands ambassad i Oslo. Han har arbetat i Oslo som en del av Team Finland-nätverket sedan augusti 2018.

I egenskap av representant för Business Finland och Finnvera har Suokas till uppgift att föra fram tjänster för finansiering av exporthandel och företagstillväxt för företag som planerar att expandera till den norska marknaden. Finnvera har haft en egen expert i Oslo sedan april 2017.

Oljan finns bakom allting

Norge kan gratulera sig själv för en smart användning av oljetillgångar. Oljefyndigheten Ekofisk rapporterades dagen före julafton 1969, och oljeproduktionen inleddes ett par år senare. Därefter har mycket olja och gas hittats i kontinentalsockeln på norska havsområden. Som oljeproducent är Norge på femtonde och som gasproducent på sjunde plats i världen. I december 2017 beslutade man att börja utnyttja oljefältet Johan Castberg i Barents hav, vilket innebar en investering på fem miljarder euro.

Norska staten har avsatt licens- och skatteintäkterna från oljan i fonder, och den norska oljefonden, som numera är värd närmare 1 000 miljarder dollar, är världens största fond. År 2017 var fondens avkastning 13,7 procent, och hälften av avkastningen kommer från aktier som ägs av fonden. Varje norrman, från spädbarn till åldring, har alltså cirka 160 000 euro i pensionspengar. Oljeintäkterna och en hög beskattning har gjort det möjligt att bibehålla ett högklassigt välfärdssamhälle.

– Oljan har möjliggjort betydande offentliga investeringar och att hela landet hållits bebott. Högst tre procent av fondens värde kan användas som ett tillskott till statsbudgeten, och så har man också handlat efter krisen för oljepriset år 2014. I den norska statsbudgeten, som för 2019 uppgår till totalt 143 miljarder euro, står oljefonden för 29 miljarder euro, dvs. cirka en femtedel, säger Suokas.

Norsk lax flyger omkring världen

Fiskodling är den näst största exportsektorn i Norge, efter olja och gas. Efter Kina är Norge världens näst största fiskexportör, och det ambitiösa målet är att bli ett NASA inom havsforskning. År 2018 exporterade Norge 2,7 miljoner ton fiskprodukter för ett värde av närmare 10 miljarder euro, vilket är en ökning med fem procent från förra året. Fiskexporten förutses att bli upp till femdubbelt större fram till år 2050. Laxodlingen flyttar från fjordarna och kusten längre ut till havs, där förhållandena medför extra utmaningar även för tekniska lösningar. Fjärrhantering, automation och plattformslösningar och andra lösningar som används vid offshore-borrning har tagits i bruk.   

– Det är rätt få som vet att det var norrmännen som kom på att använda lax för sushi. Nu flyger den norska laxen till Asien och olika håll i världen, först till Vietnam för styckning och sedan till restauranger, inom två dagar från fångst. De är alltså veritabla flygfiskar! Det låter kanske inte särskilt ekologiskt, men å andra sidan används endast 1,5 ton rent vatten per ton kött vid laxodling, medan motsvarande mängd per ton nötkött är 15 kubikmeter, säger Suokas.

Norge stod för hälften av alla nordiska länders flygfrakt år 2017. Laxen och havets övriga läckerheter stod för hälften av detta, 90 000 ton och ett värde på 500 miljoner euro. Mängden ökar kraftigt. År 2020 kommer ett stort logistikcenter att stå färdigt på flygplatsen Gardermoen i Oslo. Centret kommer att kunna hantera 300 000 ton fisk per år. Mycket norsk lax färdas också via Finland ut i världen.

Förnyad sjöfart

Norrmännen är ett sjöfarande folk, och bakom de största rederierna i världen finns ofta en norsk släkt. Det är även fallet i det för finländarna välbekanta Royal Caribbean Cruises och släkten Wilhelmsen.

Varvsindustrin i Norge fokuserar på tekniskt avancerade underhållsfartyg och andra fartyg som används inom olje- och gasindustrin ute till havs. Vanligtvis tillverkas skroven i länder med lägre kostnadsnivå och de utrustas i Norge. Varven i Norge tillverkar även fartyg för marinen, fiske- och fisktransportfartyg samt passagerarfartyg. Verksamheten på reparationsvarven är också aktiv och staten finansierar underhåll och ombyggnad av sina egna fartyg.

– För en tid sedan utmanades sjöfartsbranschen i fråga om klimatförändringen vid norska skeppsredarförbundets seminarium. Eftersom tonnaget byts ut långsamt, ligger fokus i de nuvarande fartygen på energieffektivitet, biodiesel och andra förnybara energiformer samt tekniska innovationer. Framtidens lösningar i kustsjöfarten är eldrivna fartyg och på längre linjer nya energilösningar, som väte, metanol, ammoniak eller syntetiska bränslen. Uppslaget till elfartyg kommer från ett intressant håll, då gödselbolaget Yara år 2019 kommer att ta i bruk det eldrivna containerfartyget Birkeland, där lastnings- och lossningsinfrastrukturen också är autonom. I Norge forskar man i och utvecklar även batteriteknik som lämpar sig för marina förhållanden.

Norge ligger nära

Trots att landet ligger nära, har Norge förblivit något av en okänd marknad för finländska företag. Norge erbjuder emellertid en intressant, internationell marknad i synnerhet för högteknologiska företag. Oavsett bransch söks ekologiskt hållbara lösningar som sänker kostnaderna, skapar mervärde och underlättar verksamheten. 

– Finländska teknikföretag är välrenommerade i Norge. Det finns en efterfrågan på cleantech-företag, eftersom till exempel investeringarna inom oljeindustrin väntas öka med hela 15 procent under 2019. Trots att tillväxten saktar in, fortsätter byggverksamheten eftersom staten investerar kraftigt i infrastruktur, särskilt uppe i norr. Även inom hälso- och sjukvården görs enorma investeringar, nya sjukhus byggs och för att utrusta dem behövs mycket teknik och nya servicelösningar. I Finland finns det goda lösningar, eftersom en åldrande befolkning är en utmaning i båda länderna.   

Ta kontakt

Jukka Suokas
Commercial counsellor, Business Finland
tel. +47 954 22 131 (Norway), +358 40 5019290 (Finland)
[email protected]
Finland Trade Center
Thomas Heftyes gate 1, 0244 Oslo, Norway
www.businessfinland.fi

Jukka Suokas har arbetat på Finnvera i olika uppgifter i över 24 år. Han är väl förtrogen med Team Finland-samarbetet och han ansvarade bland annat för ledningen av KasvuCRM, aktörernas gemensamma kundinformationssystemprojekt. KasvuCRM togs i bruk i slutet av 2018. Utstationeringen i Norge är Jukkas andra utlandsuppdrag. Det har dock gått mer än 25 år sedan det föregående uppdraget, då han var assistent till ekonomisekreteraren på Tekes i Los Angeles.