Exportgarantiverksamhet

• ekonomins storlek
• export/importberoende
• beroende av extern hjälp

• politisk struktur och kontinuitet
• förvaltningens effektivitet
• internationella relationer

• ekonomiska struktur
• naturresurser
• exportstruktur
• geografiskt läge
• befolkningsstruktur och utbildning

• makroekonomiska frågor
• trovärdighet i regeringens ekonomiska politik
• budgetunderskott

• betalningsbalans
• extern skuld
• tillgång till finansiering

Riktgivande faktorer som beaktas i bankrisktagning är bl.a.:

• bankens soliditet, balansomslutning, lönsamhet och likviditet på tillräckligt god nivå med tanke på landets förhållanden
• bankens ledning
• stats- eller ägarstöd till banken
• Finnveras riskandel vanligtvis högst 10 % av bankens egna medel.

Riktgivande omständigheter som bör beaktas i projektrisktagning:

• För projektet grundas ett separat projektbolag och återbetalningen av krediten grundar sig på projektbolagets framtida kassaflöde.
• Projektet bör enligt prognoserna vara lönsamt och kassaflödet tillräckligt för återbetalning av krediten.
• För projektet måste finnas säkerheter, som delas pro rata/pari passu (proportionellt och med lika rättigheter) mellan kreditgivarna.
• Projektets eget kapital bör vara minst 30 % (kravet varierar enligt projekt och bransch).
• Finnvera kan garantera högst 50% av projektets totalbelopp.
• Finnveras risk kan vanligtvis inte överstiga EUR 100 miljoner eller understiga EUR 10 miljoner.
• Riskfördelning eftersträvas, och om det lyckas kan Finnveras maximirisk överstiga EUR 100 miljoner, ifall projektets totala investeringsvärde är högt.
• Finnvera förutsätter att en opartisk lönsamhetsanalys över projektet utförts (s.k. feasibility study).
• Av ägarna kan fordras övriga utfästelser (recourse).

För att garantera att den kommersiella risken kan analyseras tillräckligt omfattande har Finnvera uppgjort en checklista . Garantibehandlingen kan påskyndas avsevärt om i listan nämnda uppgifter om projektet sänds redan i samband med ansökan.

Checklista över kommersiella risker i anslutning till projektet

• beskrivning av investeringsobjektet och tidtabell för investeringens verkställande
• destinationslandets lagstiftningsmiljö och myndigheters verksamhet
• makroekonomiska/demografiska variabler
• ägare, sponsorer
• projektbolagets organisation och ledning
• projektets ekonomiska miljö och marknadsutsikter
• finansiering och projektbolagets resultatmål
• säkerheter och sponsorernas eventuellt övrigt stöd för projektet.

Projekt kan också verkställas inom ramen för OECD:s projektfinansieringsavtal som trädde i kraft 1998 och möjliggör flexiblare återbetalningstider och maximikredittider.

 I fastställandet av företags-/köparrisker beaktas bl.a. att

•  det egna kapitalet är tillräckligt
•  det ekonomiska läget är tillfredsställande
•  verksamheten är lönsam
•  inga betalningsstörningar eller varnande omnämnanden i kreditupplysningar
•  Finnveras riskandel utgör i allmänhet högst 20 % av omsättningen, och får inte överstiga beloppet på eget kapital

• Utvärdering av landets förmåga att sköta externa förpliktelser
• Förväntningar på ifrågavarande lands ekonomiska framtida utveckling
• Politisk stabilitet
• Legislativ miljö

• 0. Utmärkt betalningsförmåga
  1. Mycket god betalningsförmåga
  2. God betalningsförmåga
  3. Tillfredställande betalningsförmåga
  4. Måttlig betalningsförmåga
  5. Nöjaktig betalningsförmåga
  6. Svag betalningsförmåga
  7. Mycket svag betalningsförmåga

• garantipremienivån
• vilka motsäkerheter som krävs
• Finnveras landpolicy för ifrågavarande land

OECD länderna tar hänsyn till fattiga, svårt skuldsatta länders skuldsituation. Finnvera och de övriga OECD medlemmar vill följa med IMF och Världsbankens restriktioner och kan därför medverka bara i begränsade projekt som ökar dessa länders officiella skuld.

Garantitagarna ombeds beakta OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Riktlinjerna omfattar anvisningar för ansvarsfull affärsverksamhet. Innehållet består bl.a. av principer som gäller respekt för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och ansvarsfull kontroll av produktkedjan. Rekommendationerna gäller även öppenhet, sysselsättning och arbetstagarnas organisering, miljön, åtgärder mot bestickning, konsumentfrågor, vetenskap och teknologi, konkurrens och beskattning. Rekommendationerna har utarbetats särskilt med tanke på multinationella företag, men principerna för god affärsverksamhet som sammanfattats i rekommendationerna kan tillämpas i alla företag oavsett storlek.

I länder som bundit sig att följa rekommendationerna finns en nationell aktör som främjar utnyttjandet av rekommendationerna och behandlar eventuella tvister beträffande tillämpandet av riktlinjerna.

I Finland främjar arbets- och näringsministeriet samt delegationen för samhälls- och företagsansvar tillämpandet av riktlinjerna och utgör den nationella samarbetspartnern:

• http://tem.fi/sv/delegationen-for-samhalls-och-foretagsansvar

OECD:s nationella samarbetspartner (National Contact Points, NCPs) i alla länder:

• www.oecd.org/investment/mne/ncps.htm

Återbetalningsplanen för ett äkta projektfinansieringsprojekt (kreditgivaren tror att projektets kassaflöde räcker till för kreditens återbetalning och projektets medel utgör en tillräcklig säkerhet för krediten) kan vara flexiblare än för normal exportkredit, dvs. efterfölja de kassaflöden som projektet genererar.

Vid projektfinansiering återbetalningstiden är högst 14 år och den genomsnittliga återbetalningstiden (average weighted life) högst 7,25 år (förutom vid projekt i höginkomstländer inom OECD).

Flexiblare återbetalningsvillkor kan tillämpas på projektfinansiering i höginkomstländer inom OECD ifall den offentligt stödda andelen (kombinerad ECA-andel) är under 50 % av syndikatet och ECA-stödet är pari passu med de andra finansiärerna. Återbetalningstiden är högst 14 år och den genomsnittliga återbetalningstiden högst 7,25 år, förutom om ECA-andelen är över 35% (och under 50%) av syndikatet, då återbetalningstiden är högst 10 år och den genomsnittliga återbetalningstiden högst 5,25 år.

Återbetalningsprogrammet för ett projektfinansieringsprojekt skall uppfylla följande villkor:

• Den första kapitalamorteringsposten skall betalas senast 2 år efter kreditens begynnelsetidpunkt.
• Den första kapitalamorteringsposten skall vara större än 2 % av kreditkapitalet.
• Den första ränteposten skall betalas inom 6 månader efter kreditens begynnelsetidpunkt; därefter kan räntan betalas var 12:e månad.
• En enskild kapitalamorteringspost eller en serie av kapitalamorteringsposter inom en period av 6 månader får utgöra högst 25 % av hela kapitalet.

De viktigaste västra industriländerna har förbundit sig att följa villkoren i det s.k. OECD-exportkreditavtalet vid beviljandet av garantier, finansiering eller återfinansiering för offentligt stödda exportkrediter.

Finnvera är Finlands officiella exportgarantiinstitut, varför de krediter som Finnvera garanterar bör följa villkoren i exportkreditavtalet.

OECD-exportkreditavtalet är en "gentlemannaöverenskommelse" mellan staterna. EU har bekräftat avtalet och det är därmed bindande för medlemsstaterna.

Deltagarländer

De stater som omfattas av avtalet är Australien, Sydkorea, Kanada, Japan, Norge, Schweiz, Nya Zeeland, USA och EU länder.

Vad exportkreditavtalet avser

Exportkreditavtalet gäller kreditarrangemang bundna till kapitalvaruexport med en kredittid på 2 år eller längre. Försvarsmateriel, lantbruksprodukter och till export obunden utvecklingshjälp omfattas inte av reglerna. För fartyg, flygplan, järnväg och kraftverk samt förnyelsebar energi, vattenförsörjning och företag som idkar klimatförändring finns egna regler. De viktigaste avtalsreglerna gäller:

• tillåtna maximikredittider
• minimiräntor
• kontantandel
• återbetalningsvillkor
• minimipriser

Minimiräntakrav

Kravet på minimiränta gäller endast om krediten beviljas offentligt finansieringsstöd i någon form, vilket i Finland innebär ränteutjämning och exportkrediter som handhas av Finnish Export Credit Ltd . Om Finnveras exportgaranti utgör den enda formen av offentligt stöd för en kredit på marknadsvillkor, gäller exportgarantiavtalet inte krediträntor.

Maximikredittid

• landgrupp I, "rika länder", vanligtvis 5 år (8,5 år möjligt i undantagsfall)
• landgrupp II, "relativt fattiga länder", 10 år
• projektfinansiering; 14 år (Projekter i OECD-länder med hög inkomstnivå: ECA-andelen av den totala skuldfinansieringen måste vara mindre än 50% av skuldfinansieringen. Detta gäller  till 31.12.2015)
• förnybar energi och vatten,18 år
• projekter som minskar klimatförändringen och till det passande företag, 15 eller 18 år

På fastställandet av en lämplig kredittid inom ramen för maximikredittiderna inverkar bl.a. affärens karaktär och omfattning.

Ränta

• marknadsränta eller
• CIRR (Commercial Interest Reference Rate) om ränteutjämning söks

Kontantandel

• minst 15 % av köpesumman

Återbetalning av krediten

• i jämstora halvårsrater, den första raten 6 månader efter effektiv leverans i enlighet med leveransavtalet

På OECD's www-sida kan du på engelska skriva ut exportkreditavtalet, regler angående garantipremier samt uppgifter om OECD's landgrupper.

OECD-exportkreditavtalets deltagarstater har i miljöavtalet avtalat om exportkreditverksamhetens gemensamma principer.

Länkar:

• Policy för bedömning av projekts miljökonsekvenser och sociala konsekvenser

Rådet för Organisationen för ekonomisk samverkan och utveckling (OECD) godkände den 7 april 2016 det reviderade avtalet om gemensamma tillvägagångssätt gällande miljöfrågor och sociala frågor samt offentligt stödda exportkrediter (Recommendation of the Council on Common Approaches for Officially Supported Export Credits and Environmental and Social Due Diligence, the ”Common Approaches”).

Avtalet ersatte de gemensamma verksamhetssätten i exportgarantiinstituten gällande miljöärenden som utarbetats av OECD och som även tillämpats i Finnvera från 2012. Det gällande avtalet granskas på nytt i OECD:s exportkredit- och exportgarantigrupp före utgången av mars 2019.

Avtalet om miljöfrågor och sociala frågor från 2012 preciserades 2016 enligt följande:

• Bedömningen av en väsentlig expansion av en befintlig industriell verksamhet och nya projekt förverkligas grundligt liksom tidigare. Projektet omfattar alla fysiska och tekniska funktioner i anknytning till det enligt definitionerna. Övrig byggnation (associated facilities) som är väsentlig för projektet tas i beaktande i bedömningen men påverkar inte projektets klassificering.
• I projektbedömningen granskas miljökonsekvenser och sociala konsekvenser som specificeras i standarderna som används i bedömningen. Projektspecifika missförhållanden som gäller mänskliga rättigheter beaktas ännu noggrannare än tidigare i bedömningen. Vid behov kompletteras ESIA-utredningen med en separat utredning om mänskliga rättigheter.
  • Miljökonsekvenserna kan vara förknippade med till exempel följande faktorer: luftföroreningar, inklusive växthusgasutsläpp, avloppsvatten, fast avfall, problemavfall, buller och vibration samt betydande användning av naturresurser
  • Sociala konsekvenser kan vara förknippade med till exempel följande faktorer: anställdas arbetsförhållanden och rättigheter, hälsa och säkerhet i lokalsamhällena, markförvärv och tvångsflyttning, urbefolkningarnas rättigheter, kulturarv och projektspecifika människorättsfaktorer såsom tvångsarbetskraft, barnarbetskraft samt arbetshälso- och säkerhetssituationer som hotar människoliv.
• Projekt som granskas jämförs både med kraven enligt mottagarlandets nationella lagstiftning och med en relevant internationell standard. Projektet ska alltid fylla mottagarlandets nationella normer. Om den valda internationella standarden är strängare än kraven i mottagarlandets lagstiftning, ska projektet uppfylla även denna.
• Med en relevant internationell standard avses IFC/Världsbanksgruppens standarder och branschspecifika regelverk. Som jämförelsenormer kan även väljas dessa strängare internationellt erkända normer, såsom till exempel Europeiska unionens standarder. Vid bedömning av projektfinansiering används IFC:s Performance Standards regelverk som IFC och Equator Principles banker använder.
• Om en branschspecifik miljöstandard inte finns med bland Världsbanksgruppens standarder ska någon annan internationellt erkänd branschspecifik standard användas i jämförelsen, till exempel standarder om kärnkraftsindustrin, vattenkraftverk och djurens välbefinnande samt Good Practice Notes, anteckningar om god praxis, som IFC har publicerat.
• Världsbanksgruppens försiktighetsåtgärdspolicyer och IFC:s regelverk Performance Standards är i kraft den 7 april 2016. När de uppdateras kan OECD:s exportkreditgrupp besluta om ibruktagandet av uppdateringarna utan en genomgång av Common Approaches-rekommendationen. De övriga ovannämnda internationella standarderna och regelverken är i kraft när projektbedömningarna genomförs.
• I projektfinansiering i projektklass A och vid behov i övriga projekt innefattas i kredittagarens skyldigheter uppföljning av miljöfaktorer och sociala faktorer samt kravet att vidta åtgärder i fråga om förverkligande (Action Plan).
• Rapporteringen till OECD om utsläpp av växthusgaser från projekten har preciserats enligt följande:
  • De uppskattade årliga utsläppen från alla kraftverksprojekt som använder fossila bränslen rapporteras; och
  • De uppskattade utsläppen även från andra projekt där utsläppen överskrider 25 000 CO2-    ekvivalentton per år och om vilka Finnvera har fått dessa uppgifter rapporteras.
• OECD:s expertgrupp utvecklar gemensamma funktionssätt och utbyter information om projektbedömningar. Informationsutbytet gäller bl.a. användningen av internationella standarder och möjligheter till flexibilitet som dessa innefattar, användningen av IFC:s Performance Standards i andra än projektfinansieringsprojekt, projektbedömning beträffande leveranskedjor, riskbedömning av nuvarande funktioner, uppställande av villkor för erhållande stöd, uppföljning av genomförandet av projekt samt projektbedömning när det är fråga om små finansieringsprojekt och SMF-företag samt samarbete i fråga om projektbedömning och genomförande med Equator Principles-finansinstitut, multinationella finansinstitut och andra än OECD-länders exportgarantianstalter.

Den 2013 uppdaterade projektbedömningspolicyn i Finnveras enhet Stora företag har preciserats med beaktande av OECD:s nya avtal Common Approaches.

Lagen om exportgaranti, som trädde i kraft den 1 juli 2001, aktualiserar miljösynvinkeln i Finnveras verksamhetsprinciper enligt följande (7 § i lagen om statliga exportgarantier):

Vid beviljandet av exportgaranti och fastställandet av villkoren för exportgaranti tas följande i beaktande:

1. de internationella föreskrifter och bestämmelser om exportgarantier som är bindande för Finland
2. internationella konkurrensfaktorer
3. miljökonsekvenserna av det projekt för vilket exportgaranti beviljas, som en del av bedömningen av den totala risk som är förknippad med projektet.

Hållbar utveckling innebär ansvar

Enligt statsrådets förordning tas principen om hållbar utveckling i beaktande i exportgarantiverksamheten och man följer internationellt godkända bedömningsprinciper och förfaringssätt i fråga om miljökonsekvenser och sociala konsekvenser.

Den projektbedömningspolicy inom exportfinansieringen som fastställdes av Finnveras finansieringsledningsgrupp den 10 november 2016 grundar sig på ovannämnda principer. Vid realiseringen av projektbedömningspolicyn handlar Finnvera i linje med sina konkurrenter i sin exportfinansiering.

Projektet klassificeras i någon av de tre projektklasserna utifrån exportfinansieringsansökan och övrig bakgrundsinformation:

A: Projekt som kan ha betydande negativa miljökonsekvenser eller sociala konsekvenser som kan vara bestående och utsträcka sig till ett mer omfattande område än själva den plats där projektet är beläget. I praktiken nya produktionsanläggningar och betydande utbyggnad av produktionsanläggningar inom känsliga branscher samt projekt som befinner sig på känsliga områden eller i deras omedelbara närhet.

- till exempel en cellulosafabrik, en gruva och ett stort kraftverk

B: Projekt som kan ha måttliga negativa miljökonsekvenser eller sociala konsekvenser av mindre omfattning och som är lättare att ha kontroll över än i projekt som hör till kategori A.

- till exempel en pappersfabrik eller utbyggnad av ett kraftverk, ett nytt sjukhus eller en ny mobiltelefonfabrik

C: Projekt som inte har miljökonsekvenser eller sociala konsekvenser eller konsekvenserna är ringa.

- till exempel byggnad av mobiltelefonnät på icke-känsligt område.

Som stöd vid klassificeringen av ett projekt enligt kategori A används fastställda kapacitets- och produktionsgränser för respektive bransch, vilka framgår av bilaga I till OECD-avtalet.

Bilagor:

• OECD:s avtal Common Approaches

Exportfinansieringsansökningar sorteras enligt de i ansökningsblanketten givna uppgifterna. Om ansökan inte hör under policyn om bedömning av miljökonsekvenser och sociala konsekvenser i Finnveras projekt (se policyns tillämpningsområde) klassificeras den inte i en projektklass och kräver inte heller vidare behandling i fråga om miljöfrågor och sociala frågor.

Finansieringsansökningar där Finnveras risk uppgår till högst 10 miljoner euro och projektet förknippat med finansieringen inte befinner sig inom ett känsligt område eller kan inverka negativt på ett känsligt område, och inte är förknippat med sannolika allvarliga projektspecifika missförhållanden i anslutning till mänskliga rättigheter, utreds eventuella miljörisker och sociala risker genom informationssökning. Om inte annat beslutas, klassificeras ansökan med "icke projekt".

Finansieringsansökningar där Finnveras risk uppgår till över 10 miljoner euro och oberoende av ansvarets omfattning ansökningar, där projektet förknippat med finansieringen befinner sig inom ett känsligt område eller kan inverka negativt på ett känsligt område eller är förknippat med sannolika allvarliga projektspecifika missförhållanden som gäller mänskliga rättigheter, utreds via ansökningen och övrig information om ansökan är förknippad med ett projekt som kräver klassificering. Eventuella projekt söks t.ex. med följande frågor:

• är exportleveransen förknippad med uppförandet av en ny produktionsanläggning?
• är exportleveransen förknippad med ombyggnad eller utbyggnad av en existerande anläggning?
  • hur mycket ändras kapaciteten?
  • hur mycket ändras utsläppsmängderna?
  • ändras användningen av naturtillgångar eller råvaror?
• är verksamheten som exportleveransen är förknippad med inom ett känsligt område eller i närheten av ett känsligt område?
• ändras naturmiljön?
• har verksamheten som exportleveransen är förknippad med negativa eller positiva sociala konsekvenser inklusive aspekter som gäller mänskliga rättigheter (se definitioner)?
• är det enbart fråga om s.k. reservdelsleverans?

Byggnation av nya produktionsanläggningar är projekt.  Som projekt räknas även en betydande expansion av befintliga produktionsanläggningar, som ökar till exempel kapacitet, utsläppsmängder, användningen av råvaror eller naturresurser, eller som har betydande sociala konsekvenser. Åtgärder som verkställs på känsliga områden eller i deras närhet räknas som projekt. 

Maskin- och apparaturleveranser eller ersättningsinvesteringar i anslutning till existerande verksamhet räknas dock inte som projekt, förutsatt att det inte är fråga om en förändring av det slag som beskrivs ovan. Reservdelsleveranser uppfyller heller inte kriterierna för projekt. Enskilda, mobila stand-alone -anläggningar som inte i sig orsakar miljökonsekvenser räknas inte heller som projekt (se punkt Sortering, Finnveras risk högst 10 miljoner euro).

Exportfinansieringsansökningar som sorteras som "icke projekt" utreds innan finansieringsbeslutet ges om objektets industribransch, dess läge och övriga eventuella miljökonsekvenser och sociala konsekvenser, och utgående från denna information görs en grov bedömning av riskerna förknippade med objektet.

Finnveras projektbedömning granskar nivån på miljökonsekvenserna och de sociala konsekvenserna. I bedömningen beaktas även konsekvenserna av övrig byggnation som är väsentlig för projektet (se Definitioner).

Finnveras projektbedömning riktar sig i regel till hela projektet, även om exportfinansieringen skulle beviljas endast för en del av projektet eller för en enskild anläggningsleverans som ansluter sig till ett projekt. I motiverade fall hänförs bedömningen grovt sett till hela den verksamhet som direkt ansluter sig till projektet (t.ex. gammal industrianläggning), om verksamheten anses vara förknippad med betydande miljörisker eller sociala risker eller kreditrisker som beror på dessa.

Den projektklass som Finnvera fastställer avgör omfattningen av den bakgrundsutredning som projektet kräver:

A: Den sökande bör förse Finnvera med en konsekvensbeskrivning angående miljökonsekvenser och sociala konsekvenser, dvs. en ESIA-utredning, samt övrig information förknippad med projektet, såsom eventuella åtgärdsplaner (action plans). ESIA-utredningen ska granska de aspekter som anges i bilaga II i OECD-avtalet. Utöver bedömningen av miljökonsekvenser och sociala konsekvenser omfattar ESIA-utredningen hörande av den lokala befolkningen och övriga berörda instanser samt en plan för hantering av verksamhetens miljöfrågor och sociala frågor (Environmental and Social Management Plan). Om det är sannolikt att projektet innefattar allvarliga aspekter som gäller mänskliga rättigheter1 kan det vara nödvändigt att komplettera ESIA-utredningen med en särskild utredning om mänskliga rättigheter.

B: Projektbedömningen grundar sig på de ESIA-utredningar eller övriga utredningar som gjorts om projektet och svaren på särskilda frågor gällande miljökonsekvenserna och sociala konsekvenser samt vid behov på tilläggsutredningar som gjorts av utomstående experter.

C: Kräver ingen bakgrundsutredning. Från fall till fall kan emellertid till exempel giltigheten hos miljötillstånd kontrolleras.

Projektbolagets ägare och/eller projektets huvudleverantör och/eller projektets sponsor och/eller exportören ansvarar för att de bakgrundsutredningar som projektklassen förutsätter görs eller låter utföras. Den som ansöker om exportfinansiering svarar för att uppgifterna tillställs Finnvera. Vid insamling av bakgrundsinformation granskar Finnvera även eventuella utlåtanden och rapporter som finns tillgängliga i handlingsdirektiven för OECD:s multinationella företag via nationella kontaktorgan (National Contact Point, NCP).

Nivån på projektets miljökonsekvenser och sociala konsekvenser jämförs med kraven i enlighet med den lokala lagstiftningen och gällande internationella standarder. I jämförelsen används i första hand Världsbanksgruppens tekniska miljöstandarder samt tio försiktighetsåtgärdspolicyn (Safeguard Policies2) som är relevanta för projektet. I jämförelsen kan alternativt användas de åtta IFC Performance Standards -regelverken3, när det är motiverat till exempel för att projektet är stort eller för att projektet har kännetecken av projektfinansiering eller då de används av projektets övriga finansiärer.

Om en branschspecifik miljöstandard inte finns med bland Världsbanksgruppens standarder ska någon annan internationellt erkänd branschspecifik standard användas i jämförelsen, till exempel standarder om kärnkraftsindustrin, vattenkraftverk och djurens välbefinnande samt Good Practice Notes, anteckningar om god praxis, som IFC har publicerat.

Om Världsbanksgruppens försiktighetsåtgärdspolicyer används i jämförelsen kan det vara nödvändigt att även använda andra kompletterande standarder och källor för att granskningen av vissa sociala konsekvenser ska vara tillräckligt omfattande. Sådana konsekvenser är till exempel konsekvenser för det omgivande samhället, könsaspekter, arbetsförhållanden samt hälso-, säkerhets- och skyddsaspekter.

Om projektet förverkligas med projektfinansiering används synpunkter som är väsentliga för projektet i jämförelsen bland de åtta IFC Performance Standards -regelverken. Om ett betydande multinationellt finansieringsinstitut³ deltar i projektfinansieringen kan institutets standarder användas för jämförelsen av nivån på projektets miljökonsekvenser och sociala konsekvenser.

I jämförelsen av nivån på projektets miljökonsekvenser och sociala konsekvenser kan man också använda en övrig strängare standard än ovan nämnda standarder, såsom Europeiska unionens standarder.

Projektet ska uppfylla kraven enligt den lokala lagstiftningen samt kraven i de internationella standarder som används i bedömningen, om de är striktare än den lokala lagstiftningen.

Om projektet genomförs inom EU i enlighet med kraven i EU-lagstiftningen, bedömer Finnvera projektet i regel i mindre omfattning än normalt. På samma sätt behandlas ett projekt från fall till fall om det genomförs inom något annat lands område i enlighet med ifrågavarande lands lagstiftning, då landets lagstiftning motsvarar EU-lagstiftningen. Eventuella bedömningar, utredningar och miljötillstånd ska emellertid vid behov tillställas Finnvera.

Bilagor:

• OECD:s avtal Common Approaches

1 Till exempel konsekvenser som är särskilt allvarliga (till exempel hot mot människoliv, barn- eller tvångsarbete eller människohandel), omfattande (till exempel tvångsflyttning i stor skala eller arbetsförhållanden i branschen), som inte kan åtgärdas (till exempel tortyr, hälsoförlust eller utplåning av urinvånares länder) eller konsekvenser som rör projektets verksamhetsmiljö (till exempel en konflikt eller en situation efter en konflikt).

2 Världsbankens tio försiktighetsåtgärdspolicyer är (World Bank Safeguard Policies): Environmental Assessment (OP 4.01); Natural Habitats (OP 4.04); Pest Management (OP 4.09); Indigenous Peoples (OP 4.10); Physical Cultural Resources (OP 4.11); Involuntary Resettlement (OP 4.12); Forests (OP 4.36); Safety of Dams (OP 4.37); International Waterways (OP 7.50); samt Disputed Areas (OP 7.60).

3 IFC:s åtta Performance Standarder är: Assessment and Management of Environmental and Social Risks and Impacts; Labor and Working Conditions; Resource Efficiency and Pollution Prevention; Community Health and Safety and Security; Land Acquisition and Involuntary Resettlement; Biodiversity Conservation and Sustainable Management of Living Natural Resources; Indigenous Peoples; samt Cultural Heritage.

4 Betydande multinationella finansieringsinstitut är: the African Development Bank, the Asian Development Bank, the European Bank for Reconstruction and Development, the European Investment Bank, the Inter-American Development Bank, the International Bank for Reconstruction and Development, the International Finance Corporation, samt the Multilateral Investment Guarantee Agency.

Den slutliga förbindelsen (final commitment i OECD:s avtal) till en exportgaranti sker den dag då Finnvera för egen del har undertecknat garantiavtalet.
En känslig eller sensitiv bransch, är en bransch, som är benägen att orsaka betydande negativa miljökonsekvenser eller sociala konsekvenser, se bilaga I i OECD:s avtal.
Ett känsligt, dvs. sensitivt område, är ett område som har fastställts i en nationell eller internationell lag, till exempel en nationalpark eller ett annat skyddat område, samt andra internationellt, nationellt eller regionalt känsliga objekt såsom våtmarker, särskilt mångformiga skogar, arkeologiskt eller kulturellt viktiga områden samt områden som är viktiga för urinvånarna eller andra sårbara folkgrupper.
Exportleveranserna i anslutning till existerande verksamhet är inte projekt under förutsättning att det inte är frågan om en betydande expansion en av befintlig produktionsanläggning som ökar utsläppsmängder, användningen av naturresurser och/eller sociala konsekvenser.
Med exportfinansieringsprodukter avses exportgarantier (köparkreditgaranti, kreditriskgaranti, exportriskgaranti, rembursgaranti, bankriskgaranti, investeringsgaranti, motgaranti, finansieringsgaranti), råvarugaranti och finansiering av exportkrediter.

Med kreditens återbetalningstid avses betalningstiden i enlighet med OECD-exportkreditavtalet (repayment term).

Med miljökonsekvenser avses direkt eller indirekt inverkan på miljön orsakad av ett projekts eller en befintlig verksamhets byggnation eller verksamhet5 . Miljörisken är konsekvensernas sannolikhet gånger konsekvensernas följder.

Med projekt avses byggnadsarbete, byggande av anläggning eller genomförande av plan, eller någon annan åtgärd i naturmiljön eller landskapet inklusive utnyttjande av naturtillgångar i jordmånen6. Nya anläggningar och betydande utbyggnader eller ändringar av anläggningar är projekt. Projektet omfattar alla fysiska och tekniska funktioner i anknytning till det. Projektets förverkligare, operatör eller administratör är projektets ägare eller sponsor.

Projektklass är den kategori som Finnvera gett och som fastställer nivån på projektets potentiella miljökonsekvenser och sociala konsekvenser, den bakgrundsinformation som krävs om projektet samt omfattningen på bedömningen som genomförs vid Finnvera och behovet av att publicera projektinformation.

Till sociala konsekvenser räknas projektets eller den befintliga verksamhetens inverkan på lokalsamhället och personer som deltar i projektets byggnads- och/eller operationsskede. I detta samband omfattar de sociala konsekvenserna människorättsaspekterna i anknytning till projektet7. Den sociala risken är konsekvensernas sannolikhet gånger konsekvensernas följder.

Vid bedömningen av miljökonsekvenser och sociala konsekvenser (Environmental and Social Impact Assessment, ESIA) identifieras, beskrivs och bedöms miljökonsekvenserna och de sociala konsekvenserna av ett projekt. Bedömningen av miljökonsekvenser och sociala konsekvenser omfattar ett förfarande, där man utreder och bedömer vissa projekts miljökonsekvenser och sociala konsekvenser och hör myndigheterna och dem vars förhållanden eller intressen projektet kan komma att påverka8.

Övrig byggnation som är väsentlig för projektet (associated facilities) är byggnation som inte skulle förverkligas utan projektet och som är oumbärliga för projektets funktion. Dess förverkligare, operatör eller administratör är projektets ägare, sponsor eller en övrig instans.

Bilagor: OECD:s avtal Common Approaches

5 Miljökonsekvenserna kan vara förknippade med till exempel följande faktorer: luftföroreningar, inklusive växthusgasutsläpp, avloppsvatten, fast avfall, problemavfall, buller och vibration samt betydande användning av naturresurser

6 Källa: Rådets direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt och dess ändring genom direktiv 85/337/EEG.

7 Sociala konsekvenser kan vara förknippade med till exempel följande faktorer: anställdas arbetsförhållanden och rättigheter, hälsa och säkerhet i lokalsamhällena, markförvärv och tvångsflyttning, urbefolkningarnas rättigheter, kulturarv och projektspecifika människorättsfaktorer såsom tvångsarbetskraft, barnarbetskraft samt arbetshälso- och säkerhetssituationer som hotar människoliv.

8 Källa: Lag om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 10.6.1994/468

I projektfinansiering i projektklass A och vid behov i övriga projekt innefattas i kredittagarens skyldigheter uppföljning av miljöfaktorer och sociala faktorer samt kravet att vidta åtgärder i fråga om förverkligande (action plan). Om andra exportgarantiinstitut deltar i projektet, utbyts information om miljöfrågor och sociala frågor med dem, och i förhandlingarna försöker parterna komma fram till en gemensam linje och anspråksnivå i fråga om eventuella avtalsvillkor.

Alla projektfinansieringsprojekt i projektklass A och vid behov i övriga projekt förutsätter att uppföljningsrapporter om miljöfrågor och sociala frågor i anknytning till projektet har tillställts Finnvera under kreditens återbetalningstid.

Finnveras styrelse informeras om statistiska uppgifter om de finansieringsprojekt som beviljats, fördelade enligt projektklass och kalenderår. Till styrelsen rapporteras vid behov också om övriga miljöfrågor och sociala frågor i anslutning till projekten.

OECD:s exportkredit- och exportgarantigrupp tillställs rapporter om miljöuppgifter och sociala uppgifter i anslutning till de projekt som hör till kategori A och B med halvt års intervall.